Mysfaktor orsakar falsklarm
Runt om i landet rycker räddningstjänsten ut på larm om dramatiska bränder – som visar sig vara digitala lågor som flammar på en tv-skärm.
– Det är den nya ”lavalampan”, säger Roger Peander, insatsledare vid Räddningstjänsten Storgöteborg.
Mysigt och smidigt i vinterrusket – en värmande filmad brasa på exempelvis SVT Play eller tv-bolaget Netflix, vars eldstad i 4K Ultra-HD ”sprakar och sprider värme och stämning i alla hem”, som tv-bolaget beskriver det.
Nu är det dessvärre inte enbart mys som de digitala tv-brasorna skapar, utan också onödig dramatik när uppmärksamma invånare ringer 112 om de brandgula flammorna som skymtar genom fönstren.
– Det är den nya lavalampan, säger Roger Peander, som utgår från Gårda brandstation i Göteborg .
Han syftar på en populär lampa med flytande innehåll, vars sken kan misstas för eld – särskilt bakom en gardin.
Nu har han flera gånger ryckt ut på larm för att mötas av en harmlös tv-brasa.
Nyligen slog invånare larm om brand i ett hus på Lindholmen. Den var ”visuell”, rapporterar Göteborgs-Posten.
– Det är ganska vanligt, jag tror att alla styrkeledare har åkt på det flera gånger, säger han och förklarar att larmen betyder fullt pådrag direkt i Göteborg.
– Vi får det som ”brand i byggnad”. Man har sett lågor och vi måste åka, det finns inget mellanting utan det blir stort larm med ibland fyra bilar genom stan plus ambulanssjukvård.
MSB samlar in uppgifter och för statistik över händelser för att skapa en bild av olycksutvecklingen i Sverige.
Ett syfte är att följa eventuella konsekvenser av ny teknik, som exempelvis solceller, berättar Joakim Ekberg på myndigheten.
Det saknas tillförlitliga uppgifter om vad tv-brasorna ställer till med – mellan 2018 och 2022 finns cirka 40 inrapporterade händelser om ”Annat larm om brand utan risk för skada” där man med hjälp av sökorden kan misstänka att det handlar om just en brasa på skärm.
– Det är osäkert och beror på vad brandbefälet har skrivit. Vi får ett slags golv men ska inte kalla det statistik, förklarar Joakim Ekberg.
En snabb och ovetenskaplig sökning på nätet ger dock en lång rad exempel runt om i landet.
Nyhetstexter om en ”lägenhetsbrand” i Västerås, utryckning till ett flerfamiljshus i Nyköping, larm från Drottningtorget i Oskarshamn, i Vänersborg och en ”brinnande” skola i Alingsås. För att nämna några.
När man i Umeå hade ryckt ut i onödan till en restaurangbåt med flammande tv-skärm och det senare åter larmades till samma plats, valde ledningscentralen (möjligtvis djärvt) en annan taktik än i Göteborg. Larmet stoppades, baserat på historiken.
– Det visade sig att de hade sin tv-brasa påslagen dygnet runt, berättar Anders Jonsson som är räddningschef i Umeåregionens brandförsvar.
Efter kontakt slår restaurangen nu av tv-flammorna när kvällen är över – och några larm därifrån har inte kommit sedan dess, säger han.
Det är knappast märkligt att de verklighetstrogna brasorna skapar oro i vintermörkret.
– Tv-skärmar kan vara stora nuförtiden, säger Roger Peander i Göteborg och tillägger att det också gäller insynen i bostäder.
En kombination som knappast minskar risken för missförstånd och onödiga larm.
– Om det bara är en person som ringt om lågorna kan man bli misstänksam på vägen ut, men vi kan inte sänka garden, säger han och beskriver hur räddningstjänstens medarbetare ibland måste knacka runt bland grannarna i en fastighet innan man hittar de ”drabbade” – som oftast är hemma, och ibland ber om ursäkt.
– Vi brukar återkoppla till den person som larmade om lågorna, säger Roger Peander, som väljer att se den ljusa sidan av de onödiga larmen.
– Det är ju faktiskt inga riktiga bränder. Ingen blev drabbad och det är lätt att släcka med fjärrkontrollen.