Planera inför värmeböljor
Publicerad: 14 jun 2023 klockan 10:00
Av: Maria Hansen
Mer extrema och långvariga värmeböljor som leder till ökad dödlighet väntas framöver.
Nu har MSB lanserat en värmekartering för att stötta kommuner och länsstyrelser i klimatanpassningsarbetet.
I och med att klimatet förändras kommer värmeböljor bli allt vanligare. I Sverige väntas medeltemperaturen stiga med mellan tre och fem grader fram till 2080-talet, jämfört med åren 1960 till 1990.
Sårbara grupper som äldre personer, kroniskt sjuka, personer med funktionsnedsättning, små barn och gravida löper stor risk att drabbas av ökad dödlighet i värmens spår.
För att samhället bättre ska kunna förbereda sig inför kommande värmeböljor har MSB lanserat en värmekartering.
– Vi hoppas den leder till att kommunerna kan identifiera var höga temperaturer är vanliga och därmed planera bättre för värmeböljorna, säger projektledaren Cecilia Alfredsson.
Med hjälp av karteringen kan man se vilka maximala marktemperaturer som mätts under sommarmånaderna mellan åren 2017 och 2022. Datan, som hämtas från satelliter, kan laddas ner nationellt, per län eller kommun, och planen är att en uppdatering ska ske årligen.
– Satelliterna går över Sverige klockan elva på förmiddagarna, vilket gör att vi inte fångar de allra varmaste marktemperaturerna. Men man ser ändå skillnader mellan olika områden, vilket är det tjänsten syftar till.
Utifrån karteringen kan det till exempel vara intressant att analysera verksamheter som sjukhus, vårdcentraler, äldreboenden och förskolor – eller energiförsörjning, transporter, kommunikation, hantering av livsmedel, jordbruk, kulturarv och turism.
– Värmen påverkar fler saker än människors hälsa. Den kan orsaka solkurvor (krökningar) på järnvägsräls, fler skogsbränder, göra det svårt för livsmedelskedjor att hålla kylan hela vägen och så vidare, påpekar Cecilia Alfredsson.
Städer är särskilt utsatta för värmeböljor då de skapar högre temperaturer än sin omgivning genom värmelagring. Andra områden som framträder som varma ytor i karttjänsten är exempelvis flygplatser, stora byggnader och byggnader med mörka tak, stora asfaltsytor,
brandytor efter större skogsbränder, åkermark, kalfjäll, myrmarker och torvtäkter.
MSB:s värmekartering visar även vilka områden som är svalare. Hit hör bland annat parker, dalgångar med fuktig vegetation, kustnära områden, nordsluttningar och lövskog.
Cecilia Alfredsson betonar vikten av att kommunerna planerar för att hantera värmeböljor.
– På exempelvis en förskola behöver man veta vilka svala platser som finns i närheten om det blir för varmt. Experterna säger att det är samma väderläge nu som inför sommaren 2018, så risken finns ju att vi drabbas av en del värme redan i sommar.
Karttjänsten nås under sidan värmebölja på www.msb.se/naturolyckor.
Sedan tidigare har MSB karteringar för översvämning, ras och skred samt skogsbränder. Det sistnämnda i och med appen Brandrisk ute.
Sju tips för att förebygga:
- Skapa skugga med träd och grönska i anslutning till fastigheter.
- Se till att fastigheten har fungerande solskydd, till exempel markiser och persienner.
- Välja fasad- och takmaterial, färger och andra byggnadsmaterial med goda termiska egenskaper.
- Se till att det finns källar- utrymmen eller uteplatser dit man kan förflytta sig.
- Kontrollera fastighetens ventilation och se över isolering samt eventuellt kylsystem.
- Lokalisera värmekänslig utrustning, till exempel servrar, till naturligt svala utrymmen, alternativt säkerställa att överhettning undviks.
- Införskaffa utrustning som kan minska inomhustemperaturen eller mildra effekterna vid värmebölja, såsom bärbar luftkonditionering eller ismaskiner.