Nyhet

Komplex insats när marken rämnade i Stenungsund

Mitt i natten rämnade marken och klöv E6:an.

Fyra fordon körde i mörkret ut i skredområdet.

–  För vår personal som kom fram först var det i mörkret svårt att förstå vad som egentligen hade inträffat, säger räddningsledare Daniel Gillesén.

01.48 på natten mot lördag 24 september inträffade jordskredet utanför Stenungsund. När larmet nådde Räddningsregion Väst drog man omgående stora resurser, även om olyckans omfattning i det skedet var något oklar.
– Resursuppbyggnaden var väldigt snabb. När vi kom fram fanns det vissa fordon i skredområdet som vi kunde gå fram till, men också de vi inte kunde nå, berättar Daniel Gillesén vid Räddningstjänsten Storgöteborg.

Sjöräddningens helikopter larmades tidigt och kunde undsätta personer vid de fordon dit räddningstjänstens personal inte nådde.
– Helikoptern är en fantastisk resurs.

Det hårdast drabbade skredområdet är cirka 100x150 meter, men skredet berörde 200x700 meter. Det avspärrade området är ännu större.

Förutom de fordon som körde in i rasområdet stod ett antal lastbilar parkerade inom riskområdet, en Preem-mack och en Burger King-restaurang lutade ner mot rasmassorna.
– Skredet skedde en tacksam tid på dygnet. Det blev få inblandade fordon och det fanns ingen verksamhet i byggnaderna.

Flera personer tog sig själva ut från skredområdet. Daniel Gillesén uppskattar att räddningspersonal och helikopter hjälpte tio-tolv personer ut. Tre fick föras till sjukhus med lindriga skador.

Räddningsledningen kallade på SGI (Statens geotekniska institut) som anlände några timmar in i insatsen. Men i väntan på dem fick man själva bedöma hur långt man kunde avancera. Daniel Gillesén använde SGI:s fältstöd för räddningstjänst, men lyckades inte tolka ut så mycket ur den.
– Vi var ganska beroende av att SGI kom på plats. Tidigt i insatsen var vi längre in i riskområdet än vad senare restriktioner tillät. Det var också ett större behov av att våga lite mer i början.

Även nationella sök- och räddningsstyrkan (Nusar) larmades och anlände under lördagen.
– Det blev en eftersöksfas. De hjälpte oss att avsluta det livräddande skedet. Det var ju också inom farligt område, men då gjordes bedömningar av SGI och riktade insatser.

Räddningstjänstinsatsen fortsatte emellertid i flera dagar efteråt med bland annat kontinuerlig överflygning av drönare och vissa särskilda åtgärder.

Daniel Gillesén var engagerad i ett skred för fyra år sen.
Men en stor skredolycka är ingen vardagshändelse, ställer det vissa krav?
– Ett ingångsvärde när vi åker ut är att ingen har egen erfarenhet. Det kan vara svårt att tolka vad man ser, tolka vad som behöver göras, rent mänskligt. Och det kräver specialresurser, som helikopter och Nusar.

Tidigt i insatsen larmades resurser inte bara från Räddningsregion Väst, utan även från andra räddningsledningssystem varifrån hjälp kom i ett tidigt skede.
– Räddningsregionen råder över mycket resurser, det är tacksamt. Vi behövde aldrig vara oroliga för andra samtidiga händelser och beredskap, hade grönt ljus på att det fanns resurser att hantera det.

Är det en svår insats som räddningsledare?
– Det är komplext. Det finns en fas med livräddningsmomentet. Den måste man hantera på ett klokt sätt, men det är ändå uppenbart vad som behöver göras. När man går vidare är det ett komplext sammanhang med alla andra aktörer på banan.
Vad lär man sig?
– Hur viktig samverkan med andra aktörer är, man lär sig mycket om den geotekniska kompetensens stöd i insatsen.

Daniel-Gillesen.jpg
Daniel Gillesén