Räddningschefer vill riva avtal

13 räddningschefer i Skåne har under senhösten gjort en gemensam skrivelse till försvarsdepartementet, där de vill att brandmän och befäl ska undantas från de nya arbets- och vilotidsreglerna. Räddningscheferna skickade tidigare i år en liknande skrivelse till SKR.
– Den första skrivelsen tog fasta på arbetstidsdirektiv och schemaprocessen kopplat till verksamheten. Vår andra skrivelse belyser mer problematiken kring verksamhetsperspektivet, säger Andreas Bengtsson.

Andreas Bengtsson.

Han nämner svårigheter att planera möten, följa upp verksamheten samt utveckla densamma när de individer som deltar i dessa processer också ingår i de operativa scheman där dygns- och veckovila ska fördelas.
– Dessutom vill vi lyfta fram svårigheter som rör samverkan vid större händelser, kompetensförsörjningen samt utökat uppdrag för räddningstjänsten kopplat till civilt försvar.

I skrivelsen uttrycker räddningscheferna bland annat oro över att antalet brandmän och befäl inom svensk räddningstjänst kommer att minska, och de skriver att de redan nu ser hur erfarna och drivna medarbetare ser sig om efter andra arbeten.

De skriver vidare att trots att ”arbetet är riskfyllt har brandmän lägre sjukfrånvaro än genomsnittet i kommunen. Under 2023 var sjuktalet på räddningstjänsten så lågt som 1–4 procent, vilket också indikerar att arbetstiden är bra för personalens välmående”.

Med hänvisning till upprustningen av det civila försvaret anser räddningscheferna att det är rimligt att kommunala brandmän i totalförsvaret har samma arbetstidsmöjligheter som Försvarsmakten och andra statliga verksamheter inom totalförsvaret.

Skrivelsen avslutas med att de lyfter fram vikten av att omvärdera arbetstidsdirektivet och undanta yrkesgruppen brandmän och befäl från de nya arbets- och vilotidsreglerna. ”På detta vis kan vi bygga ett starkt totalförsvar och attrahera, rekrytera och behålla brandmän och befäl”.

13 andra räddningschefer, nu från Räddningsregion Östra Svealand (RRÖS) där några av landets största räddningstjänster ingår, har dessutom skickat en skrivelse till SKR med skarpa krav på nytt avtal.

Bland annat skriver de ”vi anser att det är orimligt att ett nytecknat kollektivavtal omkullkastar förutsättningarna att kunna bedriva en fullgod räddningstjänstverksamhet. Det ansvar vi har att ordna en ändamålsenlig räddningstjänst, med ett tillfredsställande skydd mot olyckor för invånarna, kommer vi med stor sannolikhet inte att kunna svara mot fullt ut”.

De anser därför att kollektivavtalen behöver förhandlas om ”för att ge kommunal räddningstjänst de förutsättningar som krävs för att utan dispenser kunna fullgöra hela uppdraget på ett effektivt sätt, vilket motsvarar samhällets krav och invånarnas förväntningar”.

Räddningscheferna avslutar med:
”Vi chefer i RRÖS önskar att de räddningstjänster som söker dispens ska få den beviljad i väntan på att räddningstjänstens behov ska omhändertas i de kommande avtalsförhandlingarna. Är detta inte möjligt bedömer vi att en avsevärt längre tid för införande behövs, särskilt som vi behöver ta breda politiska och medborgerliga dialoger om varför samhällets samlade förmåga att möta olyckor och kriser inskränks och att vi därigenom antingen behöver sänka ambitionen eller behöver utökade ekonomiska ramar”.

Tjugofyra7 rapporterade dessutom i våras om att förbundsdirektörerna Lars Klevensparr, Storgöteborg, och Martin Gertsson, Räddningstjänsten Syd, skickat varsin formell skrivelse till ministern för civilt försvar, där de bad denne verka för avsteg från de detaljerade reglerna om elva timmars dygnsvila.
– Jag blir väldigt bekymrad när jag ser hur många av mina duktiga brandmän som överväger att sluta. Vi ska ju bli bättre, mer slagkraftiga och flera – men som det ser ut nu kommer det bara bli sämre, sa Lars Klevensparr till Tjugofyra7 då.

Politisk ledning i gemensamt upprop

Den politiska ledningen för Sveriges tre största räddningstjänstförbund, Storstockholms brandförsvar, Räddningstjänsten Syd och Storgöteborg, skrev i början av december ett gemensamt upprop i Svenska Dagbladet.

De konstaterade att de tillhör olika politiska partier men förenas i sin strävan att verka för att räddningstjänsten ges förutsättningar att klara sitt samhällskritiska grunduppdrag. Bland annat menar de att det nya kollektivavtalets bestämmelser inte tagit hänsyn till förhållandena som råder inom kommunal räddningstjänst och att centrala parter inte genomfört tillräckliga riskanalyser av konsekvenserna.

Politikerna understryker att en godkänd dispensansökan inte löser hela problematiken med de skärpta reglerna om dygnsvila och att ett undantag dessutom bara gäller för ett år i taget. ”Frågan måste därför få en långsiktigt hållbar lösning inom ramen för den kommande nationella avtalsrörelsen”.

De avslutar med orden ”Betydelsen av att kollektivavtalens bestämmelser inte motverkar – utan främjar – en effektiv kommunal räddningstjänst får därför inte förringas. Det är en fråga som berör oss alla”.