Dafgårds hjälper till utanför grindarna

På anläggningen i västgötska Källby finns många stora ugnar, fritöser och kokkärl. Är olyckan framme tar det cirka 15-20 minuter för räddningstjänsten i Götene att ta sig dit.
Med egna räddningstjänsten Dafgårds Fire & Rescue, bestående av en första insatsperson (fip), vill företaget säkerställa såväl snabbhet som detaljkunskap om anläggningen under räddningsarbetet.
– Nu kan vi komma ut med hjärtstartare eller påbörja släckning inom några minuter, vilket kan vara direkt livsavgörande. Det är ett stort fabriksområde med 1 300 anställda, så räddningstjänsten var redan innan beroende av vår hjälp för att hitta, säger företagets brand- och säkerhetschef Mikael Sandh.

1988 drabbades Dafgårds av vad som då kallades för Sveriges största industribrand. Fläsk- och nötkött för hundra miljoner kronor förstördes, något de blev plågsamt påminda om vid Polarbrödsbranden förra året.
– Mycket av vår verksamhet påminner om den på Polarbröd. Branden där blev en väckarklocka som fick oss att ta tag i detta, säger Mikael Sandh.

Dafgårds Fire & Rescue samverkar med Samhällsskydd Mellersta Skaraborg och larmas vid behov ut via deras samordningscentral. 90 sekunder efter larm ska en första insatsperson vara på väg.
Det handlar inte bara om olyckor på fabriksområdet. Dafgårds Fire & Rescue ska också vara till hjälp i samhället runt omkring Källby vid bränder, hjärtstillestånd, drunkningstillbud, suicidärenden och trafikolyckor.
– När diskussionerna om att starta ett industrivärn kom upp valde vi att utveckla samarbetet även utanför grindarna. Mig veterligen är det inget industrivärn, som så tydligt i alla fall, står räddningstjänsten till förfogande även utanför eget område, säger Pontus Düring, samhällsskyddschef Mellersta Skaraborg.
Han tillägger att han ser det som ett win win-koncept som gynnar såväl Dafgårds och invånarna i Källby som räddningstjänsten.

Fordonet är som en mindre brandbil, utrustat med bland annat pulversläckare, pulverlans, släckgranater, värmekamera, defibrillator, akutväska, verktyg för att komma in i byggnader samt varningsutrustning.
Väl framme kan den första insatspersonen påbörja skadeavhjälpande åtgärder och via Rakel ge information till räddningstjänsten eller ambulans- personalen redan innan de anlänt, exempelvis lägesbild av skadeutbredning, detaljkännedom om platsen eller sjukdomstillstånd.

Fip Dafgård började åka på larm dagtid i månadsskiftet juni/juli. Från och med slutet av augusti rullar bilen dygnet runt, året om.
Sammanlagt ingår tio personer i styrkan. Alla kommer gå en två veckor lång preparandutbildning i stil med den för deltidsbrandmän.

Samhällsskydd Mellersta Skaraborg samarbetar även med hemtjänsten som first responders och har under året startat upp cip, civila insatspersoner, och frivilliga brandmän i sina fyra kommuner.
– Allt detta är helt i linje med det uppdrag vi har att förebygga och minska konsekvenserna av oönskade händelser, säger Pontus Düring.

Fakta industri-
brandkårer

En del industribrandkårer har avtal om att styrkan ingår i kommunens organisation för räddningstjänst, andra inte.
Det finns ett 20-tal industribrandkårer och ungefär lika många flygplatsbrandkårer med sådana avtal.
Industribrandkårerna kan ha olika typer av beredskap, några större anläggningar har exempelvis heltidsanställda brandmän.
Industribrandkårer med avtal ska tas upp bland räddningstjänstresurserna. Det bör skickas in en händelserapport till MSB även då en sådan kår ensam hanterat en händelse som faller under LSO på den egna anläggningen.
I undantagsfallet att en industribrandkår utan avtal deltar i en kommunal räddningsinsats bör den anges som samverkande resurs. Den här distinktionen kommer att förtydligas från årsskiftet.