När man skulle behövt en helikopter - då är drönaren bra
Publicerad: 15 mar 2018 klockan 15:25
Av: Per Larsson
Senast uppdaterad: 01 jun 2021 klockan 11:54
Enkel att använda och snabba beslutsunderlag.
– Drönaren är jädrigt bra för att ge information till enskilda insatsledare, för att reka och göra lägesbedömning, säger Daniel Axelson, insatsledare i Södra Bohusläns räddningstjänst.
Stenungsund, som ingår i Södra Bohuslän, har använt drönare i flera år. Daniel Axelson är ansvarig för funktionen och har goda erfarenheter av drönaren som smidig och effektiv resurs.
– De gånger man känner att man skulle behövt en helikopter, då är drönaren bra. Den är lätt att flyga. Vi har diskuterat att fler räddningstjänster borde använda mindre drönare och kanske ta in proffsflygare med mer avancerade drönare vid större händelser, säger han.
Den stora kemiindustrin i Stenungsund såg tidigt potentialen och har finansierat resursen hos räddningstjänsten.
– Vid en händelse bemannar de sin nödlägescentral och vill då ha omvärldsbevakning. Den kan vi ge med överflygning och en videolänk till dem. Det vanligaste är att vi hjälpt styra var de ska placera sina vattenkanoner.
Någon specifik utbildning för piloter finns inte, de sju personer i räddningstjänsten som kör drönare har utbildats internt.
– Man lär sig genom att vara ute och flyga. Och det är väldigt enkelt. Släpper man spakarna står drönaren och hovrar i luften, säger Daniel Axelson men tillägger:
– Det vore bra om det fanns någon utbildning som kanske MSB skulle kunna erbjuda. Vi har upplevt att själva flygningen inte är det stora problemet utan att hålla reda på alla regler.
Södra Bohuslän har använt drönaren vid en rad olika typer av insatser.
Vid ett tillfälle förirrade sig ett par vid en bergskant och hittade ingen väg tillbaka. Räddningstjänsten använde drönaren för att lokalisera paret och leda dem i säkerhet.
– Det hade kanske fungerat med hjälp av mobiltelefon också, men det här var mycket enklare och snabbare.
Generellt är drönaren ett stöd för att göra riskbedömning och inte utsätta personalen för onödiga risker, när man inte vet omfattningen av exempelvis en brand.
Några andra exempel där räddningstjänsten haft god nytta av drönaren är:
- Vid en tågolycka långt från farbara vägar. Drönaren användes för att lokalisera olyckan och hur man skulle ta sig dit.
- Byggnadsbränder där man vet att det finns gasflaskor, rekat med drönare för att se om flaskorna är utsatta eller hotade.
- Under trafikolyckor filmat uppifrån för att dokumentera, få överblick över hur avspärrningar är gjorda.
- Vid skogsbränder dels för att dokumentera, men också för att få grepp om brandens omfattning.
– Det kanske brinner i ett vindskydd och är begränsat. Vi vet innan hur mycket materiel vi behöver skicka ut i skogen och hur vi ska ta oss till branden.
Daniel Axelson konstaterar också att man vid larm till kemiindustrin med hjälp av värmekamera kan kontrollera om det finns produkter i tankar och vilken volym.
– Drönaren vi har använt, kan med zoomning se det från 50-60 meter. Flyger man på avstånd och med vinden i ryggen kan inte drönaren tillföra någon fara.
I Stenungsund finns en av MSBs sex förstärkningsresurser för kemolyckor. Den bemannas av räddningstjänsten och har lokalt utrustats med drönare.
–Vi har nu tillstånd för användning över hela Sverige.
Vid insatser filmas oftast för att se i realtid, piloten jobbar intill insatsledare och kan ge denne en översikt av händelsen. Men filmer strömmas också, eller sparas för dokumentation.
Södra Bohuslän kikar nu på att investera i nya drönare. Behov och teknik utvecklas och tillsammans med kemiindustrin pågår en kartläggning av hur man kan tillgodose det.
– Den nya vi tittar på kan fjärrstyras från nödlägescentral. Piloten styr drönaren men personal i nödlägescentral styr kameran och får de bilder de vill se, säger Daniel Axelson.