MSB får en ny roll i det civila försvaret

Regeringen presenterade sin totalförsvarsproposition för åren 2025–2030 den 15 oktober. Den ligger till stora delar nära det som fördes fram i politisk enighet av Försvarsberedningen i våras.

Det innebär att regeringen nu går fram med historiskt stora försvarssatsningar: 170 miljarder kronor extra på det militära försvaret och 37,5 miljarder extra på det civila försvaret.

Krigsorganisationen ska växa från 88 000 personer idag till 130 000 år 2035. Värnpliktskullarna ska växa till upp mot 12 000 per år 2032-2035, med ökad repetitionsutbildning.

Regeringen satsar bland annat på luftvärn, ammunition, artillerisystemet Archer, nya ytstridsfartyg, modifierade Visbykorvetter samt införande av Jas 39E och anskaffning av tre stycken S106 Global Eye.

– Detta är ett kraftfullt försvarsbeslut som kommer ge totalförsvaret uthållighet och bättre balans. Nu fortsätter arbetet med att öka takten i försvarets tillväxt, sa försvarsminister Pål Jonson (M) på regeringens presskonferens.

När det gäller satsningarna på det civila försvaret var de ekonomiska ramarna 2025-2030 redan kända. Regeringen presenterade dem redan i september.

– För det civila försvaret utgör det här försvarsbeslutet ett paradigmskifte. Det här försvarsbeslutet vågar jag påstå utgör totalförvarets renässans i Sverige. Det har gått tio år sedan vi började prata om totalförsvarets återetablering. Nu genomför vi substantiella satsningar på det civila försvaret så att det inte bara kan återuppstå från låga eller nästan obefintliga nivåer, till en nivå där det civila försvaret också blir dimensionerat för krigets krav, sa ministern för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin (M) när totalförsvarspropositionen presenterades.

Det lämnades inga klara besked hur framtiden för MSB kommer att se ut mer än att regeringen kommer att se över myndighetens uppdrag.

Regeringen instämmer i Försvarsberedningens bedömning att MSB har uppdrag med en stor spännvidd och ser behov av att MSB bättre ska kunna utgöra stöd till regeringens samordning av det civila försvaret på nationell nivå.

Regeringen tänker även se över huvudmannaskapet för räddningstjänst och skydd av civilbefolkningen som ligger på MSB i dag, samt namnet på myndigheten.

Men regeringen betonar att den inte vill se för stora, snabba förändringar. "Enligt regeringen behöver nyttan av organisatoriska förändringar vägas mot den tid och kraft förändringen tar från de berörda verksamheterna, eftersom de är centrala i utvecklingen av ett starkt civilt försvar."

Försvarsberedningen föreslog i våras att det bör införas en ny beredskapssektor för planering, ledningsförmåga och samordning. Regeringen säger nu att den delar uppfattningen att förmågan till samordnad planering och ledning inom det civila försvaret behöver stärkas. 
I det kommande arbetet med att omforma och renodla MSB menar regeringen att man samtidigt kan se över hur ansvar för en funktion för planering, ledningsförmåga och samordning kan se ut.