Radioamatörer säkrar samband vid samhällskris

Bernt Eriksson, tidigare räddningschef i Mitt Bohuslän och själv medlem i Lysekils amatörradioklubb, var den som kläckte idén.

Det var i arbetet med återtagande av civilt försvar han såg potentialen i att engagera intresserade medlemmar ur den lokala amatörradioklubben.

För kommunens säkerhetsstrateg Joakim Hagetoft påpekades möjligheterna att förstärka kommunens kommunikationsvägar när det av någon anledning blir en samhällsstörning. Och så bildades denna nödsambandsgrupp.

– Det nuvarande digitala radionät som samhällsaktörerna är hänvisade till kan vara eller bli bristfälligt av olika anledningar. Att utbilda och nyttja radiooperatörer sparar på den kommunala personalen som i en kris behövs för sina ordinarie uppgifter, vana operatörer med egen utrustning sköter sambandet bättre. Räddningstjänsten kan då behålla resurserna på stationerna och hålla en fortsatt hög beredskap, säger Bernt Eriksson.

Medlemmarna har blivit utbildade i kommunens strategi- och ledningstänk samt fått utbildning i räddningstjänstens kommunikationsbehov och i strategisk kommunikationsteknik.

Avsikten är att radiooperatörerna placeras ut på lämpliga platser runt om i hela kommunen (trygghetspunkter) för att radiovägen stå i direktkontakt med räddningstjänsten och kommunens krisledning, som i sin tur aktiverar aktuell hjälp.

Också i de kommunala centrala ledningsfunktionerna kommer nödsambandsoperatörerna att nyttjas.

Sambandet sker via kortvågsradio och en teknik som kallas ”NVIS” (Near Vertical Incidence Skywave).

Man arrangerar helt enkelt sin antenn så att det mesta av utstrålningen går ”rakt upp”, och studsar i atmosfären rakt nedåt. Resultatet blir en räckvidd upp till 65 mil.

Metoden innebär att antennen också lyssnar uppåt med mindre lokala störningar som följd. Dessutom är signalen svår att störa och nästan omöjlig att positionera/pejla.

Förutom i de centrala ledningsutrymmena, där utrustning står installerad, får nödsambandsoperatörer ta med sig radio, antenn och strömförsörjning.

Väldigt ofta används tolv volts-batterier, men en generator är aldrig fel att ha tillgång till.

Vanliga telemaster har oftast en batteribackup som ska räcka i tre timmar vid normal användning. Därefter har teleoperatörerna inget ansvar för att hålla igång masterna vid strömavbrott. Det blir då kommunens ansvar att säkerställa att kommuninvånarna kan få information och hjälp.

I USA och andra länder som har svåra väderfenomen och orkansäsonger är det just radioamatörerna som får nödkommunikationerna att fungera.

På varje ”Hesa Fredrik-dag” testar radioamatörerna i Lysekil gruppens kommunikationer, oftast från olika utomhusplatser.

Bernt Eriksson kan agera motstation, antingen hem-ifrån, från kommunhuset eller från någon av de brandstationer inom räddningstjänstförbundet, där kortvågsradio finns utplacerat.

– Nu hoppas vi att fler kommuner hoppar på konceptet. Det engagerar amatörradioklubbarna och dess medlemmar som tycker att detta är intressant, samt ökar på respektive kommuns förmåga att få till ett samband under svåra förhållanden. För är det några som är experter på kommunikation, så är det just radioamatörerna som sysslar med detta dygnet runt, säger Bernt Eriksson.

FAKTA

Radioamatör

• En radioamatör är en fysisk person som efter godkänt prov av Post- och Telestyrelsens (PTS) krav, visat sig inneha goda tekniska och teoretiska kunskaper för att få lov att inneha och använda en amatörradio.
• Amatörradiotrafik är, enligt PTS definition, icke yrkesmässig radiotrafik för övning, kommunikation och tekniska undersökningar, bedriven i personligt intresse och utan vinningssyfte.