Kan vi hantera permakrisen?
Publicerad: 03 okt 2023 klockan 07:00
Av: Charlotte Petri Gornitzka
Förra året utsågs ordet permakris till årets ord i den engelskspråkiga världen. Med permakris avses en period av flera parallella samhällskriser.
Och en snabb överflygning över 2023 visar att permakrisen inte är över, men också att vi klarar mer än vi kanske tror.
Sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina befinner sig Sverige och Europa i det allvarligaste säkerhetspolitiska läget sedan andra världskriget.
Vi har upplevt en försommar och höst präglad av klimatförändringarnas konsekvenser – försommarens torka och bränder, följt av stormen Hans och översvämningar med svåra följder för stora delar av landet.
I augusti höjde Säkerhetspolisen terrorhotnivån och just nu sliter man i Västmanland och Dalarna för att stoppa spridningen av svinpest.
Trycket på vårt samhälle är högt.
Sverige är ett starkt och i grunden välfungerande land och det är uppenbart att vi blir allt bättre på att hantera allvarliga kriser.
Ett konkret exempel är att vi trots fler bränder att hantera sommaren 2023 än 2022 så blev det ingen skogsbrandssommar – de satsningar och de system vi byggt klarade situationen. Även om jag vet att det var oerhört tufft på många platser.
Med det sagt behöver arbetet för att stärka Sveriges förmåga intensifieras – på flera fronter.
Jag lyfter här ett axplock aktuella frågor som visar MSB:s bredd, men också vårt fokus på det gemensamma målet att Sverige klarar att hantera samhällsstörningar, kris och ytterst krig.
MSB:s och Försvarsmaktens gemensamma totalförsvarsbedömning överlämnas till regeringen inom kort.
Att det civila försvaret utvecklas och stärks är en förutsättning för ett starkt totalförsvar – och all relevant utveckling börjar i goda kunskaper om såväl styrkor som svagheter.
Försörjningsberedskap och samverkan med näringslivet.
Ett starkt och dynamiskt näringsliv är grundläggande för att samhället ska fungera såväl i vardagen som vid kriser, och ytterst vid krig.
Frågan om nationell försörjningsberedskap är central för att stärka Sveriges totalförsvar.
En utredning har nyligen föreslagit att MSB får uppgiften att samordna försörjningsberedskapen och att ett antal andra myndigheter får ansvar för försörjningen inom sina respektive beredskapssektorer.
MSB föreslås också bli central kontaktpunkt för näringslivet när det gäller Sveriges försörjningsberedskap.
Jag vill understryka att MSB är redo att sätta igång så snart regeringen fattat beslut.
Civilplikt i räddningstjänsten. Den kommunala räddningstjänsten behöver förstärkas för att möta de utmaningar som krigsfara och ytterst krig medför.
För att kunna hantera de påfrestningar som ett väpnat angrepp på Sverige skulle innebära behöver den kommunala räddningstjänsten ha tillgång till mer personal vid höjd beredskap än vad som i dag är möjligt, vilket också syns i regeringens budgetproposition.
Som ett första steg får MSB nästa år medel för att starta med civilpliktsutbildning för personer som har relevant kompetens inom räddningstjänst.
Det vi konkret ska göra är att ge personer som är utbildade hel- eller deltidsbrandmän men som inte längre är yrkesverksamma en kort utbildning så att de kan agera som räddningstjänstpersonal och krigsplaceras. MSB räknar med att de första kan börja utbildas på våra skolor hösten 2024.
Kriser, även ett tillstånd av permakris, tvingar oss att bygga motståndskraft tillsammans. Det gäller både oss som organisationer och som individer. Den samhörighet vi skapar när vi stärker vår gemensamma motståndskraft kan fälla avgörandet i kampen mot permakrisen.