Oriktiga påståenden om beredskapspolisen
När regeringen storsatsar på civilförsvaret finns ordning och säkerhet inte med, skriver Mikael Juul Sörensen.
Jag har i 22 år kämpat för beredskapspolisen. Nu börjar jag bli ...!
När regeringen storsatsar på civilförsvaret finns ordning och säkerhet inte med. Man ”lyfte” behovet av en modern beredskapspolis innan den sittande regeringen kom till makten och började storsatsa på det civila försvaret.
Man startade en utredning om beredskapspolisen och i samma utredning hur Försvarsmakten ska kunna stödja samhället mer än vad de får i dag.
Prio ett: Försvarsmakten.
Den logiska lösningen, beredskapspolisen, är långt ned på prioriteringslistan.
Vad man inte har förstått är att det inte blir någon beredskapspolis förrän efter 2030. Det tar nämligen lång tid att bygga upp en beredskapspolis.
Men just beredskapspolisen är inte ett lika spännande ämne rent massmedialt som Försvarsmakten.
Sedan finns det en massa oriktiga uppgifter man gärna tar upp när beredskapspolisen kommer på tal. Ett par exempel är att:
- de användes sällan
- de inte fick använda våld
- beredskapspoliserna skulle förvirra allmänheten
- det finns många poliser och att det fanns rättsosäkerhet.
Om man ska börja med ”användes sällan”. Det fanns beredskapspoliser och om det blev en kris kunde man aktivera dem. Vi ska vara tacksamma för att de aldrig behövde aktiveras men det kunde bli mycket värre och allvarligare och då fanns de. Tyvärr så fanns kritikerna som kunde förutse hur kriserna skulle utvecklas.
Beredskapspoliserna hade samma rätt att använda våld som alla andra poliser. Men man fick inte använda dem vid exempelvis demonstrationer som utvecklades till kravaller.
”Förvirra allmänheten”. Om man leker med tanken att beredskapspoliserna aktiverats under en kris så skulle allmänheten inte tänka på om det var en snabbutbildad beredskapspolis eller en polis med flera års utbildning. Sedan skapade de en viss trygghet i och med att de hade uniform (med tydliga skillnader. I stället för ”polis” stod det ”beredskapspolis”). En tjuv skulle inte få för sig att börja bråka med en grupp beredskapspoliser.
Påståendet om att ”det fanns många poliser”. Rikspolisstyrelsen nämnde 20 000 poliser i sin framställan till regeringen om att få avveckla beredskapspolisen 2010. Om det funnits 20 000 poliser i yttre tjänst skulle man kunna motivera det. Men det fanns det inte och finns inte. Beredskapspoliserna skulle hjälpa de få poliserna i yttre tjänst så att de kunde fortsätta med sina uppgifter. Och om det funnits så många poliser i yttre tjänst, behöver man inte hjälp av Försvarsmakten.
”Rättsosäkerhet”. Under de åren beredskapspolisen fanns, kan man inte hitta några rättsfall. Inte ens under stormen Gudrun januari 2005.
Man spred osäkerhet och skrämde upp politiker och allmänheten. Man ville inte prata med dem som ansvarade för beredskapspolisen utan hittade på en massa oriktiga påståenden.
Mikael Juul Sörensen
Sakkunnig i frågor om beredskapspolisens roll i kriser