SKR och Sobona tolkar arbetstidsdirektivet felaktigt
På Svenska Dagbladets debattsida påstår SKR och Sobona att EU-direktivet om arbets- och vilotider omöjliggör för räddningstjänsten att förlägga arbetstiden på liknande sätt som idag.
Men vi finner inga juridiska hinder för att räddningstjänstens personal kan fortsätta arbeta dygn.
Den politiska ledningen för landets tre största räddningstjänstförbund
skriver den 2 december på SvD debatt att de skärpta reglerna om dygnsvila riskerar att kraftigt sänka räddningstjänstens förmåga att hantera nationella och lokala kriser.
De efterlyser en långsiktig lösning som möjliggör dagens arbetssätt, inom ramen för stundande avtalsrörelse.
Kort där innan har räddningscheferna inom Räddningsregion Östra Svealand (bestående av 13 räddningstjänster med bland annat Storstockholm, Södertörn, Norrtälje, Uppsala och Gotland) skickat en skrivelse till SKR med en uppmaning om att slopa det nya dispensförfarandet och istället skriva ett avtal som tillåter undantag för hela räddningstjänstens personal.
Räddningscheferna menar att de nya reglerna “omkullkastar möjligheterna att bedriva en fullgod räddningstjänstverksamhet”.
Den 14 november skriver ytterligare 13 räddningschefer till försvarsdepartementet och framför en liknande uppfattning.
I en replik i SvD den 6 december svarar arbetsgivarorganisationerna SKR och Sobona och menar att räddningstjänsternas styrande politiker och chefer har fel. SKR/Sobona påstår att reglerna inte alls äventyrar räddningstjänstens verksamhet.
De skriver att de ska “klargöra fakta och reda ut missförstånd” och menar att det skulle bryta mot såväl lag som arbetstidsdirektiv att regelmässigt schemalägga 24 timmars-pass i räddningstjänsten.
Problemet är att SKR och Sobonas fakta inte stämmer.
I Sverige är grundregeln att arbetstiderna styrs av arbetstidslagen. Lagen är semidispositiv, vilket innebär att den får avtalas bort med hjälp av ett kollektivavtal (3§ ATL).
I samma paragraf finns också en EU-spärr, vilket innebär att man enligt svensk lag inte får avtala om sämre förhållanden än vad EU:s arbetstidsdirektiv stadgar. Så långt har arbetsgivarorganisationerna förstått juridiken rätt.
Det SKR dock verkar ha förbisett i sitt debattinlägg är att direktivet innehåller stadgade undantag. Och att ett sådant undantag avser just räddningstjänsten, genom artikel 17.3.
Artikeln ger tillåtelse för yrkeskåren att skjuta på dygnsvilan under förutsättning att det ges så kallad kompensationsledighet.
Det finns inget i direktivet eller i svensk lag, eller i EU:s tolkningsmeddelanden som stödjer SKR:s påstående att detta undantag endast kan göras för händelser som man inte kunnat planera för.
Det finns heller ingen praxis som stödjer tanken om att de stadgade undantagen i arbetstidsdirektivet ska begränsas på det sätt SKR påstår.
I en kommentar till de nya svenska reglerna förtydligar EU-kommissionens representation i Sverige.
De skriver att ”enligt artiklarna 17 och 18 kan EU-länderna besluta om undantag från rätten till en dygnsvila på 11 timmar i följd per 24-timmarsperiod för särskilda verksamheter, vanligtvis sådana som kräver kontinuitet i tjänsten eller produktionen, exempelvis /…/ ambulanstjänster, brand- och räddningstjänst. Dessa undantag får antas antingen genom nationell lagstiftning eller kollektivavtal.”
EU-kommissionen konstaterar även att ”de nya bestämmelserna i Sverige är baserade på ett nationellt beslut och inte på några nya bestämmelser som tagits på EU-nivå.”
Med andra ord kan räddningstjänsten i Sverige göra precis som räddningstjänster runt om i EU, fortsätta arbeta 24 timmars-pass. Utrymme för den så kallade kompensationsvilan finns dessutom i de allra flesta redan på plats i den redan existerande schemaläggningen.
I de nya svenska reglerna, som EU-kommissionen godkänt, ges möjlighet för räddningstjänsten att göra precis det SKR menar är omöjligt. Man tillåts regelmässigt frångå 11 timmars vila och istället schemalägga arbetspass om 20 timmar. Det går inte ihop med SKR:s påståenden om ”fakta” i lag och direktiv.
Gränsen om 20 timmar är nämligen helt och hållet ett svenskt påhitt i kollektivavtalet och har ingenting med EU-direktivets regelverk att göra. EU har inga synpunkter på om svensk räddningstjänst arbetar 20 eller 24 timmar. Detta visar hur absurd situationen har blivit.
Räddningstjänstpolitiker, räddningschefer och brandpersonal är överens om att räddningstjänsten behöver kunna schemalägga arbetspass om minst 24 timmar för att verksamheten ska fungera.
I direktivet pekar EU särskilt på räddningstjänsten som en verksamhet som kan nyttja de stadgade undantagen. Arbetsgivarorganisationerna har utifrån en felaktig tolkning av direktiven valt att inta en ståndpunkt som motsätter sig de 4 timmar som återstår för att få ihop verksamhetsanpassad schemaläggning.
Resultatet blir en sämre räddningstjänst till en högre samhällskostnad. I en orolig tid, med krig i Europa, kunde inte tidpunkten vara värre.
PATRIK LUNDBERG
Nätverket Skydda räddningstjänstens arbetstider