Replik: spillet i skogen minskar försurningen
Bo Grankvist och Martin Olander skriver i en insändare 9/12 2022 att EU:s beslut om att spill från skogsbruket inte ska klassas som förnybart ökar risken för stora skogsbränder, och menar på att beslutet måste stoppas.
Grenar och toppar kallas grot i skogssammanhang. Vad vi ska göra med groten diskuteras flitigt i den allt mer polariserade debatten om skogen.
Skogsindustrin ser grot som en outnyttjad resurs som kan ge oss energi om vi plockar ut den efter avverkning. Uttag av grot kommer dock inte utan bieffekter.
Ett av de största miljöproblemen vi har med skogen i Sverige idag är att den blir allt surare.
Under 1900-talet har markens ph-värde på vissa ställen sjunkit med upp till 1,0 enhet.
Växter och marklevande djur är i allmänhet anpassade till en viss surhet i marken, därför kan försurningen innebära att vissa arter försvinner.
För att det inte ska ske har riksdagen med bred enighet beslutat om 16 miljömål, varav ett av dem är att det enbart ska ske en naturlig försurning.
Försurningen av skogens mark sker på grund av nedfall av svavel och andra luftföroreningar, men också på grund av det moderna skogsbruket med stora planteringar av främst gran.
Att plocka ut grot bidrar också till försurningen eftersom trädens gröna delar (grenar och toppar) innehåller mer näring och ämnen som buffrar mot försurning.
Om groten istället får ligga kvar i skogen fyller den på markens förråd av näringsämnen och neutraliserar den syra som uppstått under trädens tillväxt.
Inom ett par år efter avverkning ruttnar den kvarlämnade groten bort, och näringsämnena stannar kvar i jorden.
Den kvarlämnade groten är också viktig för den biologiska mångfalden, eftersom den skapar en större variation och rikare livsmiljö, vilket är viktigt för många insekter, svampar fåglar och djur.
Om grot ska klassas som förnybart eller inte finns det bevisligen olika uppfattningar om. Frågan är ytterligare en fackla som kastas in i målkonflikten miljö mot klimat.
Att uttag av grot skulle minska risken för jättestora skogsbränder är en tes jag inte hört tidigare i debatten. Rimligtvis ökar den spridningshastigheten i någon mån, men hur mycket?
Är risken hanterbar i jämförelse med de negativa konsekvenserna som en minskad biologisk mångfald och försurningen medför?
Slutligen vill jag lyfta upp ett perspektiv på skogsbränder som man inte hör särskilt ofta i räddningstjänstsverige.
Brandhistoriska studier har visat att den svenska skogen fram till 1700-talet årligen har brunnit med en areal på mellan 1–2 procent per år.
Skogsbränderna var ofta på över 1 000 hektar och startades främst av blixtnedslag.
I dag brinner i genomsnitt 0,1 promille av skogen per år.
Detta får stora ekologiska konsekvenser, eftersom skogstyper och arter som är beroende av återkommande bränder inte längre får naturliga förutsättningar att fortleva.
Givetvis vill vi inte ha stora okontrollerade skogsbränder. Men att se skogsbränder som något som enbart för med sig negativa konsekvenser är inte att se hela bilden.
Man behöver ha flera tankar i huvudet samtidigt, som vår statsminister sa.
TIM HANSSON
brandingenjör