Det byggnadstekniska brandskyddet

I dagens regler för byggnader ställs det under vissa förutsättningar krav på åtgärder med en mer eller mindre tydlig bäring på räddningsinsatsers genomförande. Dessa åtgärder omfattar bland annat:

• utrymning genom fönster, vilket förutsätter tillräckligt kort insatstid och förmåga
• enkel lokalisering av brandväggar
• möjligheten att utföra räddningsinsatser med tillfredsställande säkerhet (invändigt och utvändigt)
• byggnader ska vara åtkomliga för räddningsinsatser
• räddningsväg för framkörning och uppställning av fordon
• tillträdesväg (som till exempel utrymningsvägar som blir inträngningsvägar mm)
• installationer, främst kanske släckutrustning, brandgasventilation, stigarledningar och räddningshiss.

Byggnaders brandskyddsnivå påverkas även av en rad andra aspekter, utöver de krav som anges i bygglagstiftningen, som till exempel arbetsmiljölagstiftning, lag om brandfarlig och explosiv vara, försäkringsbolagens eventuella krav (exempelvis sprinkler och brandlarmanläggningar) samt specifika branschers egna normer och riktlinjer.

Dessutom kan det ju finnas organisations- eller anläggningsspecifika planer i händelse av brand eller andra olyckor.

Samtliga dessa regelverk (eller motsvarande) påverkar hur räddningsinsatser ska, kan eller bör genomföras. Det blir mer andra ord ganska fort en hel del att hålla reda på, ibland även tekniskt komplicerade lösningar.

Och även om en byggnad, inklusive dess verksamhet och innehåll, uppfyller samtliga de krav som kan ställas eller de riktlinjer som kan förekomma, är det ingen enkel uppgift att utforma och genomföra räddningsinsatser utifrån de förutsättningar som redan finns på plats. Men det är viktigt att så sker, för att insatsresultatet ska bli så bra som möjligt.

Tyvärr är det nog dessutom så, att verkligheten inte alltid är så vacker och det finns ett otal varianter på hur det kan se ut. Exempelvis har vi ett byggnadsbestånd som spänner över många års förändringar i såväl regelverk som i tekniska lösningar.

Det har fått till följd att det kan se väldigt olika ut i olika typer av byggnader, även om verksamheten är likartad. Det kan också förekomma tekniska (och även organisatoriska) lösningar som på pappret ser väldigt bra ut, men som kanske inte alltid fungerar på plats. Dessutom är kanske inte alltid underhållet av tekniska brandskyddssystem det bästa.

Det är förmodligen inte alltid så lätt för en ägare eller innehavare att förstå hur det tänktes när byggnaden projekterades. Skyddssystemen fungerar helt enkelt inte alltid som dom är tänkta, kanske inte ens när byggnaden är alldeles nyuppförd. Och på toppen av detta finns även andra krav på byggnader, utöver de som gäller för brandskyddet.

Sett ur ett räddningstjänstperspektiv, kan det vara svårt att förstå hur en brandskyddskonstruktör har tänkt att en viss teknisk lösning ska fungera. I synnerhet då den tekniska utvecklingen inom byggnadskonstruktion är allt annat än långsam och bakåtsträvande.

Sett från brandskyddskonstruktörens perspektiv är det förmodligen inte heller så lätt att förstå hur räddningstjänsten tekniskt/taktiskt tar sig an räddningsinsatser. Innovationer och nytänkande inom räddningstjänstområdet är faktiskt inte obefintlig. Långt därifrån.

Dessutom baseras räddningsinsatser på människor som ska fatta beslut på kort tid och på begränsat beslutsunderlag, samt människor som ska genomföra de åtgärder det beslutas om.

Tyvärr är såväl tekniska som organisatoriska lösningar på brandskydd inte alltid till räddningstjänstens fördel, av den enkla anledningen att de system brandskyddskonstruktören ägnat mycken tid åt att reda ut, de ska räddningstjänsten förstå, hantera och få att fungera i en insatshelhet inom kanske några enstaka tiotal sekunder. Det ställer en hel del krav på såväl räddningstjänstens personal som på brandskyddskonstruktören, och såväl kunskap om som förståelse för varandras arbetssätt och förutsättningar är viktigt för ett bra brandskydd.

Dock, de allra flesta byggnadstekniska brandskyddsåtgärder med bäring på räddningsinsatser tycks ha växt fram på erfarenhetsmässiga grunder. Det är i och för sig inget fel i det, men det hade varit intressant att närmare studera och utreda bland annat vad dessa olika typer av åtgärder baseras på, dess faktiska funktion och nytta.

Min gissning är att en sådan undersökning troligen skulle leda till hårdare krav på det byggnadstekniska brandskyddet, med hänsyn till räddningstjänstens förutsättningar och förmåga. Det kanske är därför en sådan undersökning (ännu) inte är gjord…?