Skumt värre

I stora drag går slutsatserna ut på att skumvätska/släckvatten från fluorbaserade brandsläckningsskum ska samlas upp och destrueras.
Bakgrunden kan bland annat sägas vara de senaste årens upptäckter av släckmedelsrester i till exempel vattentäkter.

Syftet med en begränsning och rent av förbud är givetvis gott och välkommet. Räddningsinsatser ska inte åstadkomma större skada, i synnerhet inte på lång sikt, än vad olyckan i sig ger upphov till.

Samtidigt lever jag i tron av att det inte finns räddningstjänster som med berått mod använder skum i närheten av känsliga områden, inte minst som en följd av Miljöbalken som vi levt med under ett flertal år.

Sunt förnuft bör väl också få de flesta att tänka till både en och två gånger innan man pumpar ut kemikalier i naturen (ja, skumvätska är en kemikalie).

Men sunt förnuft är inte alltid så sunt. Och det är väl få av oss som i stridens hetta kan bedöma vad som är bra och vad som är dåligt, och det kan ofta bli som att välja mellan pest eller kolera.

Men jag blir förvånad över de undantag som föreslås, för funktionstester av släckutrustning i fasta installationer, användning till sjöss samt för viss utbildningsverksamhet inom Försvarsmakten. Funktionstester kan mycket väl göras med andra alternativ eller så kan systemen helt enkelt bytas ut eller byggas om.

Och är det någonstans det verkligen borde vara ett totalförbjud (med omedelbar verkan) så är det väl till sjöss och framförallt inom Försvarsmakten. Det är ju här som de största problemen har uppdagats. Men, i vanlig ordning, gör staten undantag för sig själv.
Det känns som om detta är ytterligare ett förslag med syfte att begränsa de kommunala räddningstjänsternas möjligheter att arbete säkert och effektivt.

Det finns dessutom alternativ som är fria från högfluorerade ämnen och i praktisk användning är dom väl så bra som tidigare fluorbaserade skumvätskor. Det tog faktiskt inte särskilt många minuter för mig att hitta sådana alternativ. Även dessa kan givetvis påverka miljön, men denna påverkan blir dels mer lokal och dels mer kortvarig.

Så länge man håller sig till sådana skumvätskor, kanske det till och med finns anledningar att överväga användningen av skum i fler situationer. Kanske. Och inne i byggnader torde det inte vara allt för svårt att samla upp skumvätskan. Ja, det finns risk för egendomsskador som en följd av skumanvändning, men detta måste ställas mot skador till följd av olycksförloppet. Pest eller kolera.
– Skum kan minska den totala mängden släckmedel som behövs.
– Det kan därmed minska det totala utsläppet av farliga ämnen till mark och vatten.
– Skum kan även reducera utsläppen till luft och binda ämnen som annars betraktas som hälsofarliga, inte minst för räddningstjänstens personal.
– Skummet kan även minska egendomsskadorna, eftersom mindre mängd släckvatten behövs.

Detta kräver dock kunskap och därmed även utbildning. Världen inte är svart eller vit. Utsläpp av kemikalier, inklusive skumvätskor, till miljön måste begränsas. Men samtidigt ska man komma ihåg att det inte finns några patentlösningar, inte ett sätt som är rätt. Man måste göra bedömningar i varje enskilt fall.

Att då räddningstjänstens utbildningsmöjligheter inte direkt förbättrats under senare år gör ju inte saken lättare. Utredningens förslag ter sig för mig något uddlösa, inte minst på grund av de undantag som föreslås. Tyvärr.

Utredningen innehåller flera intressanta skrivningar, till exempel den om alternativa släckmetoder. Det som där skrivs kan tolkas som att vattendimma skapat med högt tryck (vilket skulle ge väldigt små vattendroppar, vilket i sig inte är helt korrekt eller i alla fall inte hela sanningen) skulle kunna användas som ett alternativ till skumbrandsläckning. Kanske i vissa mycket speciella situationer men knappas generellt.

I ett utredningsuppdrag som med största sannolikhet har utförts av en rad ytterst kunniga experter inom kemiområdet, finner jag det förvånande att den här typen av grodor kan slinka med. Det är nästan så man undrar vilken ”brandsläckningsexpertis” som konsulterats.