SMO-studenter får jobb – fler i räddningstjänst

Det visar en undersökning som MSB gjort bland tidigare studenter.
– Det går åt rätt håll. Relaterat till vårt uppdrag har för få fått arbete inom räddningstjänsten, säger Per Hulling, verksamhetsansvarig på enheten för utbildningssamordning på MSB.

254 studenter, 65 procent av de som läste SMO (Skydd mot olyckor) perioden juni 2012-januari 2014, har svarat på undersökningen. 33 (13 procent) av de som svarat är kvinnor.

Undersökningens resultat liknar i mycket det som redovisades i en tidigare undersökning för två år sedan, men utfallet är något bättre.

86 procent (80 procent i förra undersökningen) har i dag arbete, varav 56 procent (över 60 i förra) har tillsvidareanställning. 3-4 procent är arbetslösa och övriga cirka 10 procent studerar, är egna företagare eller har angett ”annan sysselsättning”.

68 (61) procent av kvinnorna och 66 (46) procent av männen har fått jobb inom kommunal räddningstjänst. Inräknat deltidsbrandmän med annan huvudarbetsgivare är det totalt 70 procent som jobbar i kommunal räddningstjänst i någon form.

– Det är framförallt en stor ökning på den manliga sidan. Det beror delvis på att vi tar in färre studenter, men det är också en större andel som får jobb, säger Per Hulling.
Andra anställningar med koppling till den genomförda utbildningen är hos Anticimex, SOS-Alarm och Försvarsmakten. 25 procent har jobb som inte är kopplade till utbildningen.

SMO-utbildningen reviderades 2012. Från att tidigare riktats till en mycket bred arbetsmarknad inom skydd mot olyckor har utbildningen avgränsats till yrkesverksamhet inom kommunalt säkerhets- och räddningsarbete.

Vid tiden för senaste undersökningen antogs närmare 200 studenter varje år, i år ligger siffran på 168.

– Det behövs färre i utbildning. Nu ligger vi mer rätt sett till behoven, kanske till och med något under. Minskningen påverkas också av ekonomiska skäl. I förändringarna av utbildningen har vi höjt kvalitén, innehållet är utökat och kraven på studenterna har höjts.

75 procent av studenterna är nöjda eller mycket nöjda med utbildningen.
Vanliga plus är kompetenta lärare och att utbildningen ger en bra bas för att jobba inom räddningstjänsten.
– Det nämns också att utbildningen är bra grund för att starta eget, det är första gången vi får den synpunkten.
5 procent är mycket missnöjda. Bland synpunkterna finns: lågt tempo, dålig kvalité, för lång utbildning och för låga krav.
– Det finns alltid utveckling att göra, exempelvis att ge mer uppgifter för självstudier vilket kan vara positivt för de som tycker tempot är för lågt.

I den förra undersökningen avlivades myten att SMO-studenterna kommer från teoretiskt skolarbete och saknar yrkeserfarenhet. Den nya undersökningen ger samma besked.

Sex månader innan utbildningen startade hade 77 procent (70 förra gången) arbete. Bland kvinnor har några arbetat inom vård och omsorg, i övrigt är yrkesbakgrunden skiftande. Bland männen märks yrkesområden som chaufför, elektriker, försvarsmakten, lagerarbete och vikariat som heltidsbrandmän.
– Praktiska yrken är mer representerade än teoretiska.

Uppfattningen att det är lättare för kvinnor att få jobb inom kommunal räddningstjänst efter utbildningen kvarstår, men i något mindre utsträckning än tidigare. 46 procent  (63) av kvinnorna och 77 procent (83) procent av männen anser att kvinnor och män inte har lika möjligheter och syftar då på kvinnlig fördel.
Kvinnor uppfattar att de har lättare att bli uttagna till test och om de klarar testet lättare att få anställning än män.
– Samtidigt känner de att de efter anställning oftare måste bevisa att de klarar jobbet och får höra kommentarer om att kvinnor kvoteras in, säger Per Hulling.