Närhet viktigt för utbildning

Räddningstjänsterna har hög personalomsättning bland deltidsbrandmännen. Men det antal som går utbildningen i räddningsinsats står inte i paritet med omsättningen.

– Jag är skakad över era svar. Det finns ett utbildningssystem, men för få genomgår det. Låter lite skakigt att skickas ut på insats efter två veckors preparandutbildning, sade Åke Jacobsson, moderator på träffen och tidigare räddningsdirektör i Storgöteborg.

Utbildningen av deltidsbrandmän, eller räddningspersonal i beredskap, var den absolut hetaste frågan på dagordningen när MSB hade anordnade träffar med kunderna.

De flesta representanter från räddningstjänsterna redovisade problem med hög personal-​omsättning, framförallt med koppling till svårigheter att kombinera med huvudanställning och privatliv.

Att insatsstyrkor innehåller brandmän som inte har den vedertagna utbildningen är ett problem, men för många finns inget alternativ.

– Vi kan inte vänta till brandmännen fått utbildning och C-körkort innan vi stoppar in dem i vaktgrupper, det funkar inte. Nu har vi i stället utökat den egna preparandutbildningen från två till tre veckor, sade Tomas Fransson, Västra Mälardalens räddningstjänst.

– Omsättningen är en utmaning, men den finns även i andra yrken. Vi tar det på allvar, men det är lätt att bara se problemen med att hinna utbilda i stället för hur vi kan lösa det. Självklart ska vi ha en rimlig utbildningsnivå så fort som möjligt. För höga utbildningskrav innan Rib-medarbetarna kan åka skarpt är dock inte trovärdigt, jämför med hur glada vi är över att ha räddningsvärn som åker på larm, vilken utbildning har de? Och våra invånare förutsätter att det kommer någon när de larmat, sade Anders Ahlström, brandchef i Uppsala.

Han ser risken att det till slut blir så höga krav för yrket att det inte blir hållbart.

– Jag gillar Rib-systemet, det är en fantastisk tjänst. Men vi kanske måste satsa mer på frivillighet. Jag kan fortfarande bli tokig när jag tänker på hur tillkomsten av trygghetsstyrkor stoppades. Trygghetsstyrkorna skulle i viss utsträckning kunna agera som både brandmän, ambulanssjukvårdare och poliser. Det stoppades för att det inte skulle bli tillräckligt god kvalité. Att ingen kommer skulle alltså vara bättre än att någon som kan hjälpa till kommer. Jämför det med att det går att ha frivilliga poliser i London. Vi måste söka en god men rimlig nivå, sade Ahlström.

Utbildningens omfattning diskuterades och att man innan den bestäms först bör titta på vilken förmåga som behövs.

– MSB har frågat vilka behov vi har. Vi kanske skulle vända på resonemanget och fråga vad Sverige och MSB vill att vi ska kunna, det borde mer prägla utbildningen, sade Sven-Åke Josefsson, räddningschef i Södra Älvsborg.

Dagens räddningstjänst är mer differentierad än tidigare, både till styrkors storlek och uppgifter. Det borde öppna för fler alternativ i utbildningen framförde flera.

– Det kanske går att göra utbildningen i olika block där man kan välja bort de man inte använder, sade Björn Svensson Mälardalen.

Peter Bergh, Brandmännens riksförbund, höll med:

– Vi har några heliga kor som behöver tas upp, en är rökdykning. Det borde gå att plocka bort vissa paket ur utbildningen. Jag tror på mer utbildning på hemmaplan och mer differentierat. Men det måste också finnas någon form av certifiering så det blir likvärdigt.

I mentometerfrågor ansåg deltagarna på hearingen att innehållet i dagens utbildning till stor del motsvarar behovet. De allra flesta ansåg att de själva eller i samverkan med andra skulle kunna genomföra Rib-utbildningen, men många ansåg också att det skulle försämra kvalitén. Närheten till utbildningen värderades högt.

– Jag uppfattar det entydigt; MSB bör titta på närhetslösning som kan kvalitetssäkras, sammanfattade moderatorn Åke Jacobsson.