Larmen säkras med SGSI

När Örnsköldsvik hade jobbat två veckor i det nya SGSI-systemet blev Jonas Boström, enhetschef för kommunala larmcentralen, uppringd klockan två på natten:

”Det är svart i larmcentralen”.

– Kaos. Avbrottet varade i flera timmar fram till morgonkvisten. Men det glädjande var att det inte fanns någon påverkan utanför våra väggar. Inget larm hade försvunnit eller inte hanterats. De hade skötts i Kalmar, som var vår sekundära larmcentral, utan något som helst avbrott.

För Jonas Boström blev det en bekräftelse på att systemet fungerade och att det var skönt att ha det.

Är Örnsköldsviks nod borta eller störd, då känner systemet av det och skickar larmet vidare till en annan larmcentral.

Det innebär en säkerhet ni inte hade tidigare?

– Absolut, utan tvekan.

Under ”Dagen för säkra kommunikationer” i Kistamässan berättade Jonas Boström om arbetet med att ansluta kommunala ledningscentraler till SGSI, Swedish Government Secure Intranet.

På ett bildspel visade han upp ett 20-tal olika larmfunktioner som finns hos de fem kommuner som är drivande i arbetet.

– Ingen har allt, men tillsammans har vi de här delarna.

Larmverksamheter som nu kan göras robusta.

Örnsköldsvik, Boden, Falköping och Kalmar använder larmsystemet i olika omfattning. Det är de kommunerna som är drivande i projektet som ska leda till att fler kommuner använder SGSI-nätet.

Men vi tar det från början. Hela arbetet är sprunget ur nätverket för kommunala samordningscentraler.

– Där träffas vi för att lära av varandra. Vi noterade att de kommunala larmsystemen var ganska lika, men inte så skalbara. Vi kom fram till att vi måste ur den lokala bubblan, tänka nationellt och robust.

– Det konstaterades behov av ett system som säkerställer att alla inkopplade har förmåga och förutsättningar att samverka och leda i såväl vardag som kris.

Projektet startade i oktober 2019 och namngavs RSN, Robust samhällsviktigt nät. Ganska omgående togs kontakt med MSB med frågan om myndigheten var intresserad av att delta i arbetet med att bilda robusta, nationella och sammankopplade kommunala larmcentraler.

– Svaret var att vi kunde köra ett projekt tillsammans, under förutsättning att vi har SGSI som bas i vår infrastruktur. De sa att vilken verksamhet vi fyller larmcentralen med var vår business, infrastrukturen och robustheten i SGSI kunde de hjälpa till med.

Så blev det. SOS Alarm blev leverantör av tekniken. Och successivt har kommunerna kopplats in. Med kranskommuner som är kopplade till de ingående larmcentralerna är cirka 15 kommuner anslutna.

– Det här är den största kvalitetsökning vi haft i våra larmcentraler, säger Jonas Boström.

Projektet pågår fram till slutet av 2025. Därefter är det fritt fram för andra kommunala larmcentraler att ansluta sig till konceptet RSN, under förutsättning att man också ansluter till SGSI.

– Under resterande projekttid ska vi få till ett RSN-råd som kan styra upp prioriteringar, teknikutveckling och arbeta med metodiken för det fortsatta arbetet.

De deltagande kommunerna ser möjlighet att skapa vad de kallar mernytta, ansluta fler kommunala larmtyper och få bredd på säkerheten genom att använda fler tjänster som erbjuds av MSB och är direkt kopplade till SGSI.

– När det blir stora störningar kan larmcentralen fortfarande fungera, men vi vill få robustheten i större kontext. Kan vi i kommunala larmsändare få tillgång till simkort som är kopplade till SGSI och då få in larm trots att de publika bärarna är utslagna eller störda; då börjar vi få riktig robusthet.

112-larm går inte via SGSI, de hanteras fortfarande av SOS Alarm.
Larm som går via SGSI-nätet kan vara trygghetslarm, automatiska brandlarm, olika tekniska larm för kommunala lokaler och verksamheter.

Även privata verksamheter kan koppla sina automatiska brandlarm till kommunens larmcentral.

– Det är inga problem. Där-emot finns det andra larmtyper som vi konkurrensmässigt inte får ta emot från andra än kommunala verksamheter, exempelvis rena inbrottslarm.

Örnsköldsvik har fem kranskommuner anslutna till sin larmcentral.

Hur många fler kan ni plocka in och klara av?

– Tekniken med SGSI är obegränsad, den klarar nationell nivå och då blir ju antalet därefter. Det handlar mer om det fysiska utrymme vi har i larmcentralen.

Hur många kommuner kan ansluta sin larmcentral till SGSI efter 2025?

– Det finns kanske ett 20-tal kommuner i nätverket, med vi fem som driver projektet inräknade. Övriga kan ansluta efter 2025. Men man måste vara med på konceptet, vi vill hålla ihop larmkedjan och alla delar.

Är SGSI dyrt?

– Det är relativt dyrt. Men med mernyttan och fler som kopplar in blir det attraktivare.

Röster

– Vi har bara positiva erfarenheter. Vi ska se över om vi kan använda SGSI som bärare av mer verksamhet. Redundansen, vi har daglig hjälp av varandra i Kalmar, Örnsköldsvik och Boden kring trygghetslarm där vi kan svara och hjälpa varann.
Patrik Lindfors, driftledare trygghets- och säkerhetscentralen Boden.

– När vi gick över till SGSI för någon månad sedan innebar det att all trafik i larmcentralen stängdes ner under några timmar under själva övergången. Det skedde utan någon påverkan överhuvudtaget, alla våra larm och händelser noterades av Boden och Örnsköldsvik.
Daniel Svensson Westlund, ansvarig trygghets- och larmcentralen, Kalmar.

– Mernyttan jobbar vi intensivt med i Falköping. Vi inventerar kommunal verksamhet för att se vad vi kan få ut av SGSI i framtiden. Kommuner ska kunna prata med varandra i en kris, och det här är ett led i den delen.
Mikael Ström, verksamhetsutvecklare, Mellersta Skaraborg.

MSB vill få med fler kommuner och regioner