Sparar tid och pengar

– Drönare gör nytta för skogen, det är därför vi använder dem. Sveriges skogsbruk är världsledande, men misstag sker. Med drönaren kan misstagen bli färre, säger Anton Holmström.
Skogsbruket har jobbat med digitalisering sedan 60-70-talet, uppskattar han. Man har satellitinformation varannan dag, radarinformation var fjärde dag.

Men även om markerna övervakas sker misstag. Maskiner kör sönder mark, fel träd huggs ner.

– Det beror inte på okunskap, utan misstag av andra skäl. En enkel drönare med kamera kan titta på skogen ur annan vinkel, det går snabbare, ger besked om vad som behöver granskas av extra. Detta ger lägre kostnader och färre misstag.

Anton Holmström ser drönaren som ett verktyg för bättre, friskare skog  – ett hjälp-medel för de som jobbar i skogen. Överblicken ger besked om man fält, gallrat eller planterat rätt.

– I skogen jobbar man ofta på, hinner inte gå tillbaka och se om det blev bra. Här kan drönaren vara ett komplement. Under kaffepausen kan man titta både bakåt och framåt på arbetet.

För ett antal år sedan gjorde Anton Holmström en större fältinventering över tre dagar. Markägaren hade en drönare, när Anton såg vad filmen hade att erbjuda gick han direkt och köpte en drönare. Sedan oktober 2015 har han flugit flera hundra timmar.

– Det sparar mycket tid. Mitt generella råd är att inte ta bilder eller filmer, flyg bara runt och ta beslut. Det räcker. Men om man ska göra analys, då behövs datainsamling.

Skogsstyrelsen har genomfört utbildning av 60-100 personer internt och 300 externa. Alla klarar att flyga, konstaterar Anton Holmström.

Förra sommaren blev Skogsstyrelsen tillfrågad av räddningsledningen under en större skogsbrand i Småland om de kunde hjälpa till, en översyn av området.

– De ville att vi skulle gå runt ytterområdet av branden. Det var flera mil och kanske farligt. Vi flög istället två och en halvtimme under förmiddagen. På eftermiddagen hade vi 513 foton och på kvällen började en kollega kartproduktion för att kartera områdena.

Han motiverar drönaren ekonomiskt:

– Det görs 50 000 avverkningar om året, tio av dem ger följdåtgärder. Med gallring, plantering med mera görs 500 000 operationer. Kan man spara 200 kronor per åtgärd ger det 100 miljoner. Det minskar skotarens tid, färre plantor behöver sättas.

Värdet på den skog som årligen avverkas uppskattas till 25 miljarder kronor. Förädlingsvärdet, efter att skogen blivit virke papper eller annat, är avsevärt högre.

– 233 miljarder, nästan det tiodubbla. Om man blir effektivare och kan avverka för fem miljarder mer ökar förädlingsvärdet med 46 miljarder. Då börjar det bli intressant att diskutera pengar.

Många skogsägare har drönare, revolutionen är redan här, konstaterar Anton Holmström.

– Användandet kommer explodera de närmaste åren. För det här är inte krångligare än en mobiltelefon eller ett par kängor.