Marco Polos grundstötning - en komplex insats
Publicerad: 13 dec 2024 klockan 15:20
Av: Mattias Sjöström
Under 25 dagar deltog Räddningstjänsten Västra Blekinge i hanteringen av fartyget Marco Polos grundstötning vid Hörvik i Pukaviksbukten.
Insatsen omfattade två evakueringar, två skadehanteringsfaser och avslutande återställning.
En insatsutvärdering gjord av Magnus Kärvhag och Peter Jönsson fokuserar på räddningstjänstens åtgärder, beslut och samverkan.
Tidigare har effekterna av grundstötningen lyfts här i Tjugofyra7 (nr 60), men denna gång är fokus på räddningstjänstens arbete.
På morgonen den 22 oktober 2023 gick fartyget Marco Polo på grund nära Hörvik med 70 passagerare ombord. Räddningstjänsten Västra Blekinge, Sjöräddningssällskapet och Kustbevakningen larmades initialt.
Räddningstjänsten stöttade inledningsvis vid evakueringen av passagerare till Karlshamns hamn och undersökte en diesellukt som uppfattats i Sölvesborgsområdet, vilken spårades till haveristen.
Fokus skiftade till oljeutsläppet, och en stab upprättades i Karlshamn. Sjöräddningssällskapet lade ut länsor runt haveristen, men vid lunchtid upptäcktes tjockolja som hade nått kusten. En saneringsorganisation för land bildades med extra resurser, och vissa kuststräckor och hamnar prioriterades.
Räddningstjänsten bedömde insatsen som ett saneringsuppdrag med undantag för akuta åtgärder i några hamnar.
De akuta åtgärderna bedömdes omfattas av lagen om skydd mot olyckor (kommunal räddningstjänst), medan saneringsarbetet inte gjorde det. Kommunerna ansvarade därför för fortsatt sanering på land, medan Kustbevakningen hanterade arbetet till havs inom ramen för statlig räddningstjänst.
Löpande samordnade länsstyrelsen arbetet genom återkommande samverkanskonferenser.
MSB bistod under insatsen med både oljeskyddsutrustning från de nationella depåerna och med oljeskydds- och saneringsexpertis.
Saneringsarbetet till havs och på land fortsatte med försämrat väder, vilket ökade risken för att fartyget skulle brytas sönder. Den 29 oktober drev fartyget av grundet men gick återigen på grund, vilket ledde till en ny evakuering av kvarvarande personer.
Oljan rörde sig därefter mot Karlshamn och Norje gryt, och räddningstjänsten vidtog förebyggande åtgärder som att lägga ut strandduk och länsor på fler platser.
Den 3 november bärgades Marco Polo till Karlshamns hamn för lossning och räddningsinsatserna avslutades successivt.
Totalt genomförde Räddningstjänsten Västra Blekinge tolv räddningsinsatser, huvudsakligen akuta åtgärder vid vattendrags mynningar, hamnar och liknande. Även om dessa var akuta pågick flertalet av dem under flera veckors tid. Samtliga räddningsinsatser enligt lagen om skydd mot olyckor (kommunal räddningstjänst) var avslutade den 15 november 2023.
Hur länge själva saneringsarbetet utmed de oljeskadade kuststräckorna fortgick framgår inte av rapporten. Men via Sölvesborgs kommuns hemsida finns kompletterande information om själva saneringsarbetet. https://www.solvesborg.se/olja
Lärdomar för svensk räddningstjänst
1. Lägesbild och spridningsprognoser
Initial information var avgörande för åtgärder. I detta fall var lägesbilden inledningsvis otydlig. Rutiner för att ta fram lägesbilder och spridningsprognoser behövde utvecklas och övas.
2. Ansvarsgränser, rollfördelning och förtydligande av vissa begrepp
Utvärderingen visade på brister i roll- och ansvarsfördelning. Begrepp som ”strandnära” och ”strandnära sanering” behövde definieras, och förväntningar mellan myndigheter borde klargöras. MSB skulle också behöva uppdatera handboken om ”innehåll och struktur i kommunernas handlingsprogram” för att tydliggöra vad som räknas som en hamn.
3. Strategisk samverkan
Utvärderingen visade god samverkan mellan individer, men brister i den strategiska samverkan mellan staber, särskilt Kustbevakningen och räddningstjänsten. Ansvarsgränser och ett gemensamt förhållningssätt behövde klargöras, och rutiner för strategisk samverkan utvecklas och övas.
4. Ledning
Om oljan befann sig på statligt vatten skulle Kustbevakningen leda insatsen baserat på lägesbilder och begära stöd från kommunal räddningstjänst. Målet kunde vara att ge mandat att prioritera i strandnära områden. Rutiner för ledning behövde utvecklas och övas.
5. Materielhantering
Under första veckan förekom långa diskussioner om Myndigheten för samhällsskydds
oljeskyddsförråds materiel fick användas för sanering när räddningstjänsten inte deltog, vilket tog onödig tid att lösa. Regelverket för materielhantering behövde ses över, och kravet på att Myndigheten för samhällsskydds experter endast fick utbilda räddningstjänstpersonal borde omvärderas.
Insatsutvärdering
Insatsutvärderingen analyserade tio områden: 1) Lägesbild 2) Roll- och ansvarsfördelning 3) Samverkan 4) Stabsarbete 5) Områdesledning 6) Materialhantering 7) Bärgning 8) Metod och teknik 9) Säkerhet och tillbud 10) Dokumentation.
Erfarenheter och åtgärdsförslag sammanställdes under två huvudrubriker: lärdomar för svensk räddningstjänst och för Räddningstjänsten Västra Blekinge.