Uppmanar att följa lagkravet för rullbandet

MSB har i en skrivelse riktad till räddningstjänsterna poängterat att det oavsett arbetstagarens ålder inte finns någon anledning att ifrågasätta Arbetsmiljöverkets gällande kravnivå om 4,5 kilometer i timmen vid rullbandstest.

Lasse Carlsson har medverkat i skrivningen och ställer sig bakom den fullt ut.

– Jag är i grunden inte ute efter att sänka de fysiska kraven. Vill man ha tuffare krav kan man ha det i arbetsrelaterade tester som motsvarar relevanta krav. Men jag anser att man ska följa lagkravet när det gäller rullbandstestet. 5,6 kilometer i timmen sållar bort för många, framförallt de som är korta.

Är det många som genomför rullbandstestet över lagkravet?

– Vi ser att man runt om i landet mer och mer går över till 4,5 kilometer i timmen. Men ganska många har kvar 5,6. Dessutom finns det en del kårer som har 5,6 för heltidspersonal men 4,5 för deltid. Var finns logiken i det upplägget?

Lasse Carlsson poängterar att Arbetsmiljöverkets gränsvärde är ett krav ur medicinskt perspektiv för att den testade ska anses kunna klara rök- och kemdykning.

– Vi ska skilja på det och arbetsrelaterade krav. I skolutbildningen pratar vi mycket om hållbarhet, att du ska hålla över ett helt arbetsliv och att träningen ska utgå från den principen. Jag tycker man ska tänka på det i kårerna också, att man tar hand om sin personal på ett bättre sätt än som generellt sker i dag.

Räddningstjänsten Syd och Värnamo tycker Lasse Carlsson är två goda exempel på räddningstjänster som testar och utvärderar arbetsrelaterat. De båda använder också 4,5 kilometer på rullbandet.

– RSyd använder en arbetsbana som är ett bra sätt att testa på. Tog man fram en nationell testbana skulle man kunna ha olika krav på den, tiden för genomförandet kan kortas för de som vill ha tuffare krav.

Vem ska ta fram en nationell bana?

– Vi har kikat på Norge. De har en nationell testbana, men de har också lite större central styrning. Nej, jag vet inte vem som skulle ta fram den.

MSB publicerade 2011 rapporten ”Brandmannens fysiska förmåga” där den så kallade Winternet-modellen byggde på övningar som skulle motsvara ansträngningar i arbetet. Den används fortfarande av räddningstjänster.

– Winternet-modellen anser jag är gammalmodig och har gått ur tiden. Den innehåller bland annat isolerade moment, som bänkpress och haklyft, inga arbetsrelaterade rörelser. Det triggar många studerande till ensidig och rentav skadlig träning.

– Jag säger inte att studien inte stämmer, men jag tror att om man i dag hade gjort de 238 mätningar på varje individ som man då gjorde, hade man först och främst valt andra testmoment i studien, som också säkert gett ett annat resultat.

En av Lasse Carlssons poänger är att det tränas annorlunda i dag. Bänkpress står lågt i kurs, nu handlar det mer om mer funktionell och högintensiv träning.

– Tittar man på den tränade populationen så ser man till stor del andra fysiska förmågor i dag. Våra elever är mycket mer allsidigt tränade, mycket rörligare och har generellt en större muskulär uthållighet. För 20 år sedan kunde knappt någon sitta på huk, i dag sitter nästan alla på huk på ett ergonomiskt sätt.

Skiljer arbetet som brandman i dag jämfört med 20 år sen?

– Kanske till viss del, men förändringarna går långsamt. Bättre ergonomiska lösningar minskar belastningen i vissa vardagliga moment. Men fysiska moment som livräddning är lika tunga i dag, slangkorgarna väger lika mycket.

Men det primära för Lasse Carlsson är att räddningstjänsterna följer kravet i AFS:en, Arbetsmiljöverkets författningssamling.

– Varför inte ge alla chansen? Det handlar inte om att kunna överprestera på rullbandet, utan testa istället förmågan att fysiskt prestera i tunga arbetssituationer.

Testar för hållbart arbetsliv