Suicid - en allt viktigare fråga för räddningstjänsten

Inför Suicidpreventiva dagen den 10 september gick organisationen Suicide Zero ut med ett pressmeddelande där man förde fram hård kritik mot landets räddningstjänster och MSB för hur man jobbar med suicidprevention.
Många räddningstjänster är dåligt rustade för att hantera självmordsförsök menar Suicide Zero, som refererar till en egen undersökning man gjort bland Sveriges räddningstjänster.

Ett vanligt problem är att det saknas ett strukturerat arbetssätt i frågan och de riktlinjer som räddningstjänsterna får från staten för att bidra till att färre människor dör eller skadas omfattar inte suicidförsök, menar Suicide Zero som skriver: ”Det kan till exempel innebära att räddningstjänsten inte åker ut på självmordslarm, något som kan vara av särskilt stor betydelse i delar av landet där räddningstjänsten oftast är först på plats efter samtal till 112.”

Björn Sund, analytiker på MSB:s enhet för lärande från olyckor, håller med om att det på många håll finns ett behov av mer kunskap.
– Det finns flera räddningstjänster som ligger långt framme i de här frågorna, men kunskaps- och ambitionsnivån varierar stort i landet.
Björn Sund lyfter också fram saker som fungerar bra i dag. Statistiken visar att de svenska räddningstjänsterna rycker ut på allt fler suicidlarm. Från cirka 1500 larm 2018 till över 2500 larm 2023. Björn Sund tolkar siffrorna som att räddningstjänsterna är mer på tårna.
– Statistiken är inte heltäckande men man ser en tendens.

Samtidigt säger han att det finns en förbättringspotential inom det här området.
– Vi på MSB ska inte säga att vi har legat i framkant heller. Alla aktörer måste gemensamt skärpa oss eftersom det är ett så stort samhällsproblem.
Ett av problemen när det gäller räddningstjänsternas akuta insatser vid suicidlarm är tolkningen av själva larmet. Tänker räddningstjänsten att det i första hand är en fråga för sjukvården eller polisen kan det leda till att utryckningar inte blir av, även där räddningstjänsten hade kunnat göra värdefulla insatser.
– Många är tveksamma – är det här LSO (lagen om skydd mot olyckor) eller inte? LSO är inte helt glasklar, och särskilt inte vid den osäkerhet som alltid finns vid utlarmning.

Är fallet i gråzonen mellan räddningstjänst, sjukvård och polis kan alltid räddningstjänsten åka dit och utgöra ett komplement till de andra blåljus-
organisationerna, menar Björn Sund.
– Min upplevelse efter samtal med räddningstjänstpersonal är att när man börjar åka på den här typen av larm så har man väldigt stor potential att rädda liv. Det är lite som när man började åka på hjärtstoppslarm.
För att höja det allmänna kunskapsläget håller MSB just nu på att ta fram en ny vägledning, som snart ska ut på remissrunda.

Men redan innan den är klar skickar Björn Sund ett råd till räddningstjänsterna: avstå inte från att åka ut för att det är ett gränsfall.
– Tänk proaktivt. Tänk inte ”är det här LSO eller inte?” Vi är alltid i en gråzon, det är alltid en osäkerhet. Tänk i stället ”åker vi kan vi kanske göra en åtgärd som minskar risken att någon omkommer.” Särskilt när samverkande aktörer har en lång responstid. LSO har tydliga begränsningar när det gäller fysiska ingripanden och hälso- och sjukvård. Annars finns relativt stora möjligheter för räddningstjänsten att arbeta suicidpreventivt.
Björn Sund säger att både de som håller på att utbilda sig till brandmän och yrkesverksamma får mer utbildning i suicidprevention i dag än tidigare.
– MSB har på senare år utvecklat och inkluderat ämnet suicidprevention i utbildningen skydd mot olyckor SMO, och påbyggnadsutbildning i räddningstjänst för brandingenjörer. Vi har dels infört det där det inte fanns, och man har även gjort mer tid och plats för det.
Utöver räddningsskolornas egna utbildningar rekommenderar Björn Sund utbildningskonceptet ”Akut omhändertagande av suicidnära personer” (AOSP).

Utbildningen har tagits fram av Karolinska Institutet och Region Stockholm och administreras av NASP (statens expertorgan för suicidprevention) vid Region Stockholm. Björn Sund har själv gått den och säger att den kombinerar teori och praktik på ett bra sätt och att man får lära sig både hur man kan vara med och förebygga suicid bland människor i sin omgivning och hur man bemöter en suicidnära person.
– Jag tänkte ”varför går inte alla den här utbildningen? Det är lika nyttigt som gå en HLR- eller brandskyddutbildning!”
Siffrorna som visar att antalet utryckningar på suicidlarm ökar tror Björn Sund kommer att leda till att allt fler söker sig till utbildningar också.
– När det är fler som åker, ser man behovet. Kunskap är en nyckel till att personalen ska känna sig trygg med att hantera dessa larm.