Skatteverket agerar mot gratis biltvätt
Turerna kring traditionen med att tvätta bilen gratis på jobbet leder till att Skatteverket skärper sin information till kommunerna.
– Det är ganska ofattbart att det behövs, menar Pia Blank Thörnroos på Skatteverkets rättsavdelning.
Piteå kommun hamnade snabbt i fokus i den följetong om personalförmåner och traditioner som pågått under det senaste året.
I kommunen avslöjades vad som kallats en ”lånekultur”, där någon till och med ska ha tagit med en hjullastare hem för privat användning. Också räddningstjänsten drogs in när frågan om förmåner i de olika förvaltningarna skulle utredas – ska brandmän ha rätt att tvätta bilen på jobbet, där det förstås finns utrymmen, utrustning och ofta även tid för sådant?
Arbetsgivaren Piteå visade sig vara långtifrån ensam om att ha tillåtit detta.
När Tjugofyra7 frågade räddningstjänsterna runt om i landet förra året svarade 56 verksamheter och nästan alla (53) svarade att de tillåter biltvätt på jobbet.
De lokala varianterna ser olika ut – ofta måste tvätten ske utanför arbetstid, ibland måste man betala bilvårdsprodukterna själv. Några kommuner tar ut en avgift för att nyttja tvätthallen medan någon kräver en motprestation, som att man deltar i öppet hus-aktiviteter och städar.
Det sociala, trivsel och samvaro verkar inte oviktigt.
Att locka och behålla personal, inte minst i deltidsstyrkorna, är ett återkommande argument i enkätsvaren – ”det blir liv och rörelse på stationen” svarar någon.
Att rib-personal kör egen bil när de blir kallade vid larm är ett annat argument som förs fram för möjligheten att också underhålla fordonet på brandstationen, visade Tjugofyra7:s kartläggning.
Medan Piteås egen undersökning landade i att även fortsättningsvis tillåta tvätt på jobbet utanför arbetstid, skärper Skatteverket nu tonen. Piteå kommun har fått en tillsägelse om värdet av personalförmåner, vilket är en mildare form av korrigering till skillnad mot rättelse bakåt, och informationen på Skatteverkets hemsida ska förtydligas.
Dessutom ska myndigheten försöka att nå ut till kommunerna via SKR, Sveriges kommuner och regioner, säger Pia Blank Thörnroos som är jurist på Skatteverkets rättsavdelning.
– Detta borde vara en icke-fråga. Det är ganska ofattbart att en kommun struntar i sådana saker. Landet styrs av lagar och regler, säger hon.
– Är det en inbesparing av privata kostnader så är det en förmån. Det kan säkert finnas miljoner invändningar, men reglerna är klara.
Pia Blank Thörnroos påpekar att kommunerna har löneavdelningar och är offentliga arbetsgivare.
– Det är dåligt. Jag tycker att det är allvarligt och blir förvånad över att man inte hörsammar eller funderar på de förmåner man delar ut på det sättet. Skatteverket ska inte behöva lägga kontrollresurser på detta utan kunna förutsätta att det är rätt – nu måste vi uppenbarligen det, säger hon och menar att detta är en viktig fråga.
– Det är en jätteviktig principiell fråga. Offentliga aktörer ska föregå med gott exempel – det är viktigt för trovärdigheten i systemet.