Riskbedömning – en kritisk punkt vid sprängningar
Publicerad: 09 okt 2024 klockan 12:25
Av: Mattias Sjöström
Sprängningar är högaktuella inom svensk räddningstjänst just nu, då de sker i stora delar av vårt land.
Området har vissa likheter med insatser som vi i dag kallar PDV, pågående dödligt våld och terrorattacker.
Kanske även området höjd beredskap och de uppgifter som åvilar svensk räddningstjänst under höjd beredskap och krig.
Vi har alla noterat medias återkommande artiklar kring sprängningar kopplat till kriminalitet runt om i Sverige. Med utgångspunkt från dessa, det vill säga explosioner som skett med uppsåt, har Pontus Olsson vid Södertörns brandförsvarsförbund genomfört en så kallad metaanalys.
Syftet var att analysera kunskapsläget, räddningstjänstens hantering och utifrån detta identifiera behov av åtgärder och utveckling.
Rapporten är gedigen och underlagen bygger på statistik, intervjuer med räddningspersonal från regionen, vilka har erfarenhet av sprängningar. Underlag kommer även från intervjuer med personer från olika myndigheter med sakkunskap inom aktuella områden.
Analysen berör främst de sprängningar som skett inom Södertörns brandförsvars geografiska område och där har även räddningstjänsten i Storstockholm bidragit en hel del.
En ny trend syns vara att under 2023 har sprängningarna varit mer jämnt fördelade över årets olika månader. Majoriteten har skett mellan klockan 22 och 04.
En annan trend som lyfts fram är att andelen kopplat till privatbostäder ökat från 40 procent till 70 procent sedan 2019.
Rapporten lyfter fram de skeenden som utgör risk kopplat till just sprängningar. Från att någon initierar en sprängning, via införskaffande, bombbyggande, olika typer av bomber till transporter, utplacering, utlösningsmekanismer vidare till själva sprängningen och de insatser och de konsekvenser som följer.
Men även trender i närtid såsom att bombkonstruktioner tillförts splitter, vilket tydligt visar på en avsikt att skada och inte enbart skrämmas. Att förskjutning skett till att de som placerar ut sprängladdningen även själva tillverkar bomben, det vill säga inte av specialister.
Rapporten belyser även framgångsfaktorer som finns kopplat till insatser rörande sprängningar. Till exempel värdet av Nusar (nationell
urban sök- och räddning), RTR (ras- och tungräddningsenhet) samt tillgång till höjdfordon och UAS (drönare). Men även risker i form av ras, glas och vassa föremål i kombination med förstörda vatten-, gas- och elledningar.
En annan slutsats är att kombinationen sprängning och efterföljande brand utgör en särskild risk, då inbyggt brandskydd, till exempel brandcellsgränser, inte längre är intakta.
Analysen är för stor för att rymmas i en artikel, varför bara de mer övergripande erfarenheterna lyfts fram i denna artikel.
5 förslag till utvecklingsarbete
Rapporten lyfter fram fem större områden. Utöver dessa finns förstås en hel del material att hämta via MSB:s hemsida, till exempel denna analys. Men även via MSB:s fortbildningstjänst på webben, till exempel ”Explosiva hot”.
1. Rutiner och utbildning för hantering av risker
Det varierar tydligt hur räddningspersonal ser på, förhåller sig till och hanterar osäkerheten i vilka risker som finns och kan finnas initialt i en spränghändelse. Utredningen föreslår därför att ta fram instruktioner och utbildningsmaterial som tydliggör förväntningarna på räddningstjänsten och dess roll samt stödjer räddningspersonalen i att undersöka, bedöma risker och väga detta mot hjälpbehovet.
2. Utlarmning av Nusar och RTR
Vissa av räddningstjänstens specialresurser såsom Nusar och RTR utgör viktiga komponenter vid resurssättning.
Nusar är en av MSB:s nationella förstärkningsresurser inom området urban sök- och räddning, vilka kan användas inom kollapsade byggnadskonstruktioner vid till exempel naturhändelser, olyckor, terrordåd eller krig.
RTR är den ras- och tungräddningsenhet som Storstockholms brandförsvar har och som används för trafikolyckor med tunga fordon och vid olyckor med risk för ras.
3. Hantering av radioutrustning
I flera av de informationskällor som varit underlag till analysen lyfts risken med att sprängladdningen kan avfyras av radioutrustning. Detta bör undersökas mer och beaktas i de rutiner och instruktioner som föreslås under punkt 1.
4. Stöd från samhället till drabbade personer
De psykologiska konsekvenser en sprängning för med sig har visat sig flera gånger vara långt mer påtagliga än vid andra typer av olyckor. Här kan räddningstjänsten ha en viktig del i att stödja de drabbade i samband med efterarbetet.
5. Samverkan med polis och sjukvård
En återkommande erfarenhet är vikten av god samverkan mellan räddningstjänst, polis och sjukvård. Särskilt kopplat till bedömning och hantering av risker. Möjligheterna ökar om man har en god förståelse för varandras uppdrag och perspektiv. Att upprätthålla och utveckla övningar tillsammans och gärna med sprängningar som tema är en bra väg.