Räddningstjänst skaffar robot

Oceana-branden är ett tidsmässigt närliggande exempel när räddningstjänsten Storgöteborg kunde haft nytta av en robot i brandbyggnaden.
Rasrisken gjorde att man i vissa delar av byggnaden inte kunde genomföra invändig släckning, vilket medförde att insatsen blev långvarig.
– Vid riskfylld miljö, när du inte vet om taket håller eller om det finns gasflaskor i lokalen, där ser vi att roboten kan ta den stora risken för oss och vi styr den från skyddad position.

Men inriktningen att skaffa en robot har inget med Oceana att göra, den startade mycket tidigare än så.
Storgöteborg genomförde tillsammans med MSB och på uppdrag av Nationellt utvecklingscenter (NUC) ett projekt för att samla in kunskap och erfarenheter av brandrobotar. En rapport publicerades för drygt två år sedan.

Därefter har arbetet fortgått. Nu är Storgöteborg i ett anbudsförfarande, i slutet av året kan den första roboten finnas i svensk räddningstjänst.
– Vi vill ha en robot som kan vistas i farliga miljöer, det har varit en grundpelare från början, säger Jonas Olsson.

Exempel på insatser där en robot kan bli värdefull är:

• i tunnlar och bergrum
• kylning och eventuell punktering av gasflaskor
• i energilagringsanläggningar
• nedtvättning av gasmoln
• begränsning/kylning vid olje- depå/transport
• större industribyggnader
• indikering/observation vid kemolyckor
• vid rasrisk.

Hur roboten utrustas vet man inte i detalj förrän upphandlingen är avslutad. Men vattenkanon, vanlig kamera och IR-kamera är något av det som Storgöteborg ser framför sig att roboten ska ha.

Släckkapacitet?
– Vi har satt ett minimikrav att robotens kanon ska kunna leverera minst
1 000 liter i minuten och minst 30 meter kastlängd.
Vem ska sköta roboten?
– En av våra stationer kommer att bli specialiserad på resursen.

Hur ofta en robot kan komma till användning törs inte Jonas Olsson gissa. Under projektet gjordes en rad besök hos räddningstjänster som använder robot, bland annat i Oslo, Köpenhamn och Paris.
– Vi ska inte jämföra oss med Paris. Men de har två robotar vardera på tre stationer och åker på sex-sju larm vardera i veckan.

Robotar drivs oftast med diesel eller batteri. Storgöteborg är mest intresserat av batteridrift, de är inte syreberoende och har därmed säkrare drift i rökfyllda miljöer.

Prisbilden på robotar varierar, bland annat beroende på utrustningsgrad. I den rapport som är två år gammal låg kostnaden för en lätt robot upp till 1,5 miljoner, en tung upp till 4 miljoner och en medeltung där emellan.
– Det var ungefärliga kostnader då, men det var innan inflationen skenade.

När inköpet är gjort kommer Storgöteborg kika på hur andra räddningstjänster jobbar.
– Paris är ett bra exempel eftersom de har erfarenhet över sju-åtta år och har många larm. De är väldigt nöjda med sina robotar.

NUC kommer att hjälpa till med metodutveckling och att ta fram arbetsmetoder för olika scenarier.
– När förhoppningsvis fler skaffar robot kan vi sätta ihop ett team från olika räddningstjänster som jobbar med metod- och taktikutveckling, säger Christian Carlsson, utvecklingsledare på NUC.