Nyhet

Nattvandraren styrde Jesper rätt

Som ung sökte sig Jesper Karlsson till stöket.

Den som fick honom på rätt spår var Salems ihärdigaste nattvandrare, Stefan Nilsson.

– Stefan var den första jag ringde när jag lyckats uppfylla min dröm om att bli brandman!

De två männen kramar varmt om varandra när Jesper Karlsson tar emot på sin arbetsplats, Botkyrka brandstation i Tumba.
Här sprang han runt som liten knatte när pappa brandmannen tog med honom till jobbet. Men att Jesper en dag skulle följa i hans fotspår var långt ifrån självklart.
– Jag var stökig och svår, bar på mycket ilska inom mig. När jag drack släppte jag ut alla jobbiga känslor och hamnade ofta i bråk, berättar han.

Redan i 13-14-årsåldern började Jesper hänga i Salems centrum. Snart stötte han på eldsjälen Stefan Nilsson, bilmekaniker som för 20 år sedan startade upp nattvandrarna i Salems kommun. Varannan helg, i ur och skur, har Stefan tagit på sig den gula nattvandrarjackan och erbjudit ungdomarna sitt stöd – utan att höja rösten eller komma med anklagelser.

– Min känsla var att jag och Jesper fick en bra dialog redan från start. Jag kunde säga till honom när han gjorde något dåligt, men också när han gjorde något bra. Det var han inte riktigt van vid, minns Stefan.
Jesper nickar och fyller i:
– Vi klickade, helt enkelt. Jag uppskattade Stefans tydlighet och ärlighet. På något sätt blev det lättare att lyssna på en utomstående. Nattvandrarna hade dessutom en förmåga att dyka upp i rätt lägen.

Stefan blev snabbt en trygghet för den unge Jesper, som ofta kunde höra av sig och säga ”i kväll kan det bli lite stökigt, kan ni komma förbi?”.
Kompisgänget sökte sig visserligen till bråk men fick också ofta skulden för sådant de inte gjort.
– Då fanns det bara en enda person som backade oss och det var Stefan.

De berättar en anekdot för att förklara hur mycket de unga grabbarna litade på honom.
– Det var skolavslutning och killarna visade mig sex backar öl som de gömt i skogen. Jag förstod att det inte skulle sluta väl, så jag sa ”ta det lugnt nu” och ringde sedan i smyg till närpolisen som fanns då. När jag senare på kvällen träffade killarna sa de ”du kan inte gissa vad som hände, direkt efter att du gått kom polisen och beslagtog ölen”.
– Det var först för två år sedan som du berättade för mig att det var du som ringde polisen. Det slog oss aldrig in att det kunde ha varit du, skrattar Jesper.

Vändningen i Jespers liv kom när han och kompisarna ställdes inför rätta för misshandel. Stefan hade sett händelsen och skulle vittna.
– De hade oprovocerat hoppat på en kille. Jesper försökte hänga på men kom lite sent, så jag hann ta tag i honom. Så just den gången gjorde han inget.

Han dömdes ändå till samhällstjänst och för den 16-årige Jesper var det en skamfylld upplevelse att behöva sitta i en rättegång framför både sin pappa och Stefan.
– Jag bestämde mig för att börja sköta skolan, tog studenten, flyttade från Salem och fick jobb som kock.

Hela tiden hade han kvar kontakten med Stefan, som uppmuntrade honom att ta tag i sin stora dröm att bli brandman. Slutligen vågade han sig på att söka en tjänst som deltidsbrandman i Järna.
– Det första jag gjorde när jag fick tjänsten var att ringa till Stefan!

För ett och ett halvt år sedan började Jesper jobba som heltidsbrandman. Även då var Stefan den första som fick veta.
– Det går inte att beskriva känslan när jag fick jobbet. Jag var den som aldrig blev bjuden på kalas som barn eftersom jag var för stökig. Att jag nu har drömjobb, sambo, barn och bostadsrätt är otroligt – och mycket tack vare Stefan.

Nattvandraren själv ler och bollar tillbaka berömmet till Jesper.
– Jag är väldigt stolt över honom. Jobbet har han gjort själv, att jag fått vara en liten del av det är fantastiskt. Många frågar hur jag orkat nattvandra så länge helt ideellt – det här är min betalning, utbrister Stefan och sträcker ut armen mot Jesper.

Alla ungdomar han mött genom åren har det inte gått lika bra för. I somras inträffade två skjutningar i Salem. Stefan var bekant med båda offren och känner även en av de som initialt greps men släpptes.
– Jag har tänkt mycket på om jag kunnat göra mer. Men alla är inte mottagliga, så är det.
– Däremot är det många nattvandrare som också har en Jesper, någon som de puttat i rätt riktning – ibland kanske utan att ens veta om det. För mig har det varit en ära att få följa honom i 15 år.