Gödseltunna som släckresurs
Publicerad: 12 jun 2024 klockan 10:00
Av: Per Larsson
Med en enkel överkoppling kan bondens gödseltunna bli en extra tankbil vid skogsbränder.
– Det är även en resurs vid översvämningar och för civilt försvar, säger skaparen Hasse Wettersten.
Efter skogsbränderna 2014 ville några lantbrukare visa Hasse Wettersten, då arbetande inom räddningstjänsten, gödseltunnors kapacitet.
Vid en bäck fylldes en stor gödseltunna, runt 15 kubikmeter vatten, på fyra minuter.
– Vilken kapacitet, jag stod bara och gapade. Sen satte de på ett vinklat rör där bak och sprutade ut vattnet lika snabbt. Jag sa till dem att det inte var lika bra, slöseri med vatten.
Hasse Wettersten började fundera, några dagar senare hade han skapat en prototyp för överkoppling.
Ett rör som i ena änden kopplades till en gödseltunna och i andra änden till en brandslang. Det funkade.
Sedan dess har utveckling pågått och nu finns en färdig koppling, 35-40 centimeter lång.
Under resans gång upptäckte Wettersten att det finns olika typer av kopplingar och i olika dimensioner till gödseltunnor.
– Vi har därför tagit fram en universalkoppling som kan anslutas på alla tunnor. Det kan exempelvis vara aktuellt om räddningstjänsten köper in en överkoppling och inte vet vilka kopplingar det finns på gödseltunnorna inom deras område.
Gödseltunnor har vid skogsbränder ofta använts för att skapa brandgator. Med överkopplingen till brandslang kan de bli en direkt släckresurs.
– Vid skogsbränder är man beroende av händer och fötter. Kan dessa händer och fötter komma ut med en kärra som har en tank på upp till 45 kubikmeter, då har man en släckande enhet.
Men Hasse Wettersten, som numera är pensionär och har företaget Fjällsta fire equipment, har konstaterat fler användningsområden. Under översvämningar och ansamlingar av vatten på exempelvis vägar kan gödseltunnan suga upp vatten och med hjälp av slangsystem sedan pumpa ut det på lämpligt ställe.
– Och för uppbyggnaden av civilt försvar kan gödseltunnor med överkoppling vara en resurs.
Han menar också att de skulle kunna användas av den kommunala räddningstjänsten vid höjd beredskap.
Nationellt utvecklingscenter (NUC) i Göteborg har tillsammans med några räddningstjänster testat funktionen. Gödseltunnan var på 25 kubikmeter och ett förgrenat slangsystem drogs ut.
Slangsystemet försörjdes under 25 minuter med 360 liter per minut. Vattenflödet och kastlängden längst ut bedömdes tillräcklig.
– Fördelen med gödseltunnorna är att de kan fyllas snabbt och de kan använda vilket skitvatten som helst. Och har du en tunna på 20 kubikmeter så motsvarar det två tankbilar, säger Christian Carlsson, utvecklingsledare på NUC.
Finns det risk att man får gödsel i slangsystemet?
– Innan vårt test spolades tunnan ur två gånger, sedan fanns inget slam kvar. Och jag har lärt mig att lantbrukarna spolar ur tunnorna ordentligt efter användning för att de inte ska täta igen.
Christian Carlsson konstaterar att det finns andra lösningar till gödseltunnor, bland annat ett system med vattenkanon på traktortaket.
Överkopplingen tror han i första hand kommer att användas av frivilligheten vid skogsbränder, alltså lantbrukarna själva.
– Men även räddningstjänster kommer ha nytta av dem, kanske placerade på en skogsbrandenhet och ha avtal med lantbrukare.