Fystestar för hållbart arbetsliv

För drygt tio år sedan tog landets största räddningstjänster gemensamt fram vad man kallade Storstadsmodellen för att testa personal och vid nyrekrytering.

– Vi har haft den så länge den har funnits, säger Attila Jensen, distriktschef för Räddningstjänsten Syds, RSyds, stationer i Lund och Hyllie.

Men inte längre.

Efter en utförlig testperiod med utvärderingar använder RSyd nu arbetsrelaterade träningsbanor för utryckande brandmän och styrkeledare samt vid rekrytering av brandmän. Två banor används, en för rökdykande personal och en för de som inte rökdyker.

Träningsbanorna är det fysiska testet av personalen och ska genomföras en gång om året. Tidsgränserna för att klara banorna är åldersdifferentierade.

– Den som inte klarar maxtiden får hjälp med ett träningsprogram för att komma ikapp.

Den medicinska kontrollen för rökdykning, rullbandstest i 4,5 kilometer i timmen, genomförs också en gång om året och vid rekrytering av brandmän.

Förändringsarbetet mot arbetsrelaterade krav inleddes 2018, man började prata om ett hållbart arbetsliv. Och trycket kom underifrån.

– Vi märkte att det tränades på ett annat sätt. I stället för bollspel och ren styrketräning kom multisport, typ ironman. Nu har det ändrats till funktionell träning som crossfit. Det tränas mer i grupp, och det passar oss. Det har önskats att maskiner ersätts med andra träningsprylar, och vi har bejakat det.

Drivande i arbetet har brandmännen Daniel Thysell och Johannes Gustavsson varit. De kom med idén att för fystester bygga en bana där momenten är bättre kopplade till arbetet.

– Utan dem hade vi inte haft de här banorna med de momenten.

Med nya träningsformer har man också sett att ingen uteblir, alla går in och gör sitt efter bästa förmåga. Och fysskadorna har minskat, framförallt knä- och fotledsskador som kunde kopplas till lagidrotter.

Ingen innebandy på fysen nu för tiden alltså?

– Det förekommer nog någon gång, men de alternativa träningsformerna har vuxit. Tittar vi på hela kollektivet skulle jag säga att de har tagit över.

Kan det också leda till färre skador vid arbete på olycksplats?

– Det är ju egentligen huvudsyftet, att vara frisk genom ett helt arbetsliv. Anpassa träningen så vi är förberedda att banka upp en dörr eller jobba i takhöjd, i stället för att spela och springa. Nu tränas kroppen på ett annat sätt och därmed blir man bättre rustad att förebygga skador, säger Attila Jensen.

Med stöd av erfarenheter från testperioden togs 1 september beslutet om arbetsrelaterade banor både för rökdykande och icke rökdykande personal.

Förberedelserna hade pågått sedan arbetet startade 2018, personalen hunnit bekanta sig med träningsbanorna. De tidsgränser som satts för banorna bygger på erfarenheter från testperioden.

– Vi har efter testperioden sett en utveckling mot bättre resultat när personalen lärt sig hur de ska lägga upp arbetet på banan.

De träningsformer personalen ges är i samklang med de övningar som görs på den arbetsrelaterade träningsbanan.

För träningen och banorna har en funktion byggts upp. Fyra resurspersoner finns i förbundet. Det kan handla om råd inom friskvård, kost och personliga träningsprogram.

Därtill har en person i alla skiftgrupper fått en heldagsutbildning i att utföra banan på ett korrekt sätt, men också i hur man kan träna funktionellt.

– De behöver inte leda träningen, men de kan ge tips om träning, vid önskemål göra en träningsbana i fyslokalen.

Är deltidspersonalen med under samma premisser?

– Absolut. När vi gjorde uppföljning och enkät hade deltidspersonalen en väldigt enig och stark uppfattning, det var att deras banor inte skulle skilja sig från heltidspersonalens.

RSyds modell är ekonomiskt en billig lösning, den kräver inga stora investeringar.

– Det är också en poäng. Träningsbanorna genomförs utomhus, kan göras på alla stationer och tas fram utan större förberedelser.

Eftersom fystestet harmonierar med hur många i dag väljer att träna, kan man tänka sig att banan blir så intressant att man genomför den oftare än man är ålagd.

– Det vet jag att vissa gör, och det är bara positivt. Jag hoppas och tror vårt koncept kommer att ligga kvar, men vi utvärderar banorna årligen, anpassar och justerar efter hand så man tränar på en bana som motsvarar det man möter på skadeplats.

RSyds arbete med hållbara medarbetare omfattar alla personalgrupper, även kontors​personal.

– Det handlar om att förebygga skador kopplat till de uppgifter man utför, exempelvis på grund av monotona rörelser. Här finns en helt annan typ av belastningsskador. Man kan resa sig från stolen en gång i timmen och göra något under fem-tio minuter.

Ett handlingsprogram har tagits fram för att bryta stillasittande på kontoret. Gemensamma fystillfällen är införda där man kan blandas med operativ personal, friskvårdstimmen har utökats till två timmar i veckan. Gummiband har köpts in för att kunna utföra enklare övningar nära arbetsbordet.

– Det här är ett helhetsgrepp som vänder sig till alla. Vi har även pratat kost och friskvård, ett sunt leverne.

Uppmanar att följa lagkravet för rullbandet