”Familjerna gör att systemet fungerar”
Deltidsbrandmännens beredskap påverkar i högsta grad även deras familjer.
– Jag blev förvånad över vilken stor insats de närstående gör för att systemet ska fungera, säger brandingenjören och forskaren Emelie Lantz.
2019 kom Emelie Lantz, då chef för deltidsbrandmännen i Västra Blekinge, i kontakt med Brandforsks nystartade forskarskola.
– Skolans mål är att man ska bedriva verksamhetsnära forskning och det blev naturligt att jag skulle forska om deltidsbrandmän. Det är allmänt känt att det är svårt att rekrytera och bibehålla deltidsbrandmän – och om man ska förbättra någonting behöver man förstå vilka problemen är, säger hon.
Nyligen doktorerade Emelie Lantz med sin avhandling vid Linnéuniversitetet i Växjö. I fem delstudier har hon intervjuat deltidsbrandmän, arbetsgivare och familjer samt tittat på internationell forskning och responstider vid hjärtstopp.
– Huvudarbetsgivarnas betydelse har diskuterats länge. Familjens roll har däremot varit mindre uppmärksammad.
Trots många år i både chefsrollen och som brandman och befäl vid en deltidsstation, blev Emelie Lantz överraskad av vilken stor insats de närstående gör för att systemet ska fungera.
– Hur betydelsefulla de faktiskt är och hur långt de sträcker sig för att det ska gå ihop var lite förvånande. De får lämna och hämta barn, handla och sköta allt det praktiska. De har svårt att spontant kunna hitta på saker under beredskapsveckorna. Jag vet ju att min man fixar och roddar när jag har beredskap, men forskningen visar bredare att familjen många gånger är en nyckelspelare i att upprätthålla systemet. Jag brukar skoja om att det kanske är familjen som ska ha beredskapsersättningen.
En annan viktig aspekt är den emotionella. Att vara brandman kan vara en stor påfrestning och upplevelserna under larmen stanna kvar länge. Det kan vara svårt för den anhöriga att veta hur humörsvängningar eller nedstämdhet ska bemötas.
– Vad ska jag vara observant på om jag märker att min respektive mår dåligt, var ska jag vända mig? Det efterfrågades på flera håll i intervjuerna, berättar Emelie Lantz.
Samtidigt vittnar många om att uppdraget som deltidsbrandman är tillfredsställande och att brandmannens glädje och stolthet över att bidra spiller över på familjen.
Uppdraget ger dessutom nya sammanhang och kontakter, även för de närstående.
Emelie Lantz ger i sin avhandling förslag på åtgärder som kan förbättra upplevelsen för både deltidsbrandmännen och familjerna ytterligare, och därmed påverka rekryteringen positivt:
- En bra arbetsmiljö. ”Arbetsmiljön är en viktig del, allt från rätt utrustning, klädsel — man ska inte bara ärva gamla grejer — och bra lokaler, till den psykosociala biten med stöd och feedback från chefer och kollegor”.
- Information till familjerna. ”När man nyanställer en brandman kan man också ge information till de anhöriga om vad det innebär, var de ska vända sig om partnern mår dåligt, information kring hur räddningstjänsten hanterar svåra händelser och så vidare”.
- Inkludera familjerna. ”Synliggör dem och visa uppskattning. Anordna familjeaktiviteter så familjerna får känna att de också är en del av det hela. Kommunikation och synliggörande kostar inte så mycket”.
- Ta fram en app. ”En app utan konfidentiell information där familjen kan få en prognos vid larm, så man vet om partnern beräknas vara hemma till middagen eller borta ett dygn. Det blir lättare om man har något att förhålla sig till”.
- Testa olika scheman. ”Det är mastigt att ha beredskap dygnet runt i en vecka, erbjud flexiblare lösningar”.
- Annat stöd. ”Kanske kan räddningstjänsten underlätta på något vis för familjer som bara har en bil, till exempel”.
Emelie Lantz är sedan november tjänstledig från rollen som brandingenjör vid Räddningstjänsten Blekinge för att jobba som riskkonsult på företaget Afry. Anledningen är att hon vill kunna fortsätta forska, bland annat inom försörjningsberedskap.
– Men jag har en fot kvar i deltiden som befäl, understryker hon.
Känner du dig hoppfull att det går att vända rekryteringstrenden när det gäller deltidsbrandmän?
– Ja. Kvinnor är fortfarande i minoritet så lyckas man inkludera fler så har man en större bas att rekrytera från.
Hon har fått positiva reaktioner från räddningstjänsterna på sin forskning.
– Jag hoppas att avhandlingen bidrar med kunskap och nyfikenhet till att våga prova sig fram och att adressera de svårigheter och utmaningar som finns.
Forskarskolan
Brandforsk är en insamlingsstiftelse som initierar och finansierar kunskapsutveckling inom området brandsäkerhet.
Stiftelsens forskarskola startade 2019 och riktar sig till anställda inom kommunal räddningstjänst.
Doktoranderna avsätter 50 procent av sin arbetstid för forskning under cirka fyra års tid. De har kvar sin ordinarie anställning och arbetsgivaren står för den kostnaden. Forskarskolan finansierar kostnader för handledning med mera och anordnar gemensamma träffar för doktoranderna. Forskarskolan bedriver ingen egen forskarutbildning eller ger ut någon examen utan detta görs av det lärosäte där doktoranden är antagen.
Källa: brandforsk.se