Balkongbrand spreds snabbt

Klockan 04.48 fick räddningstjänsten larm om brand i lägenhet och under framkörning syntes en kraftig rökpelare från byggnaden.
Vid framkomst 04.57 brann det på tre balkonger lokaliserade rakt ovanför varandra på plan två–fyra.

Räddningstjänsten inriktade sig på att släcka branden från utsidan samtidigt som en invändig insats med inriktning livräddning påbörjades.
Med tanke på att det var en modulbyggnad i trä lades extra kraft på att säkerställa att branden inte spridit sig vidare till konstruktionen, lägenheterna och vinden.

Brandens orsak har inte gått att fastställa men den bedöms ha börjat på balkongen på plan två och snabbt spridit sig till plan tre och fyra. En möjlig orsak kan vara öppen låga eller cigarett. Ingen elektrisk utrustning har varit inkopplad och ingen utrustning med batterier har observerats på balkongen.

Mer intressant är dock förloppet och hur balkongplattan påverkade eller inte påverkade brandförloppet och spridningen.
Byggnaden är ett flerbostadshus i fyra våningsplan plus vind och togs i bruk 2020. Huset har en stomme av lättkonstruktion av trä. Fasaden utgörs av trä och taktäckningen är papp.

Balkongplattorna består enligt relationshandlingarna av en limträstomme med ytskikt av komposit. Enligt ett certifikat angående balkongplattorna består de av en stomme med trä innesluten av glasfiberlaminat med ytskikt av brandhämmande topcoat.

För att undersöka om balkongplattan påverkade brandförloppet genomfördes brandförsök på räddningstjänstens övningsområde med en balkongplatta av samma fabrikat och utförande som den i aktuell händelse.
En försöksuppställning gjordes för att likna de verkliga förhållandena men med några små skillnader. Fasaden runt den uppbyggda balkongen var plåtcontainrar och inte träfasad samt att det inte fanns ytterligare en balkongplatta ovanför den som testades.
Båda dessa skillnader bedöms mildra förloppet snarare än att förvärra det.

Vid försöket ställdes balkongplattan på containrarna och ett möblemang av träpallar, spånskivor och kläder byggdes upp under. Antändning skedde i soffan med en gasolbrännare.
Balkongplattan i försöket antändes trots avsaknaden av brännbar fasadbeklädnad, vilket tyder på att fasaden i aktuellt fall inte var den avgörande faktorn för brandspridning i höjdled.

Utredarna bedömer att en brand riskerar att spridas till ovanliggande balkong inom ett par minuter och att brandspridningen påskyndas av det brännbara ytskiktet.
I den aktuella händelsen inträffade detta och glasrutor in till lägenheter började spricka, vilket hade medfört brandspridning in i lägenheterna om branden inte släckts så snabbt.

Detta sammantaget gör att utredarna bedömer att brandspridning mellan lägenheter riskerar att ske snabbt, vilket kan medföra direkt personskada.

I slutsatserna skriver utredarna Nina Gustafsson och Anders Nilsson att balkongplattorna, i synnerhet kompositmaterialet som omsluter träet, bedöms vara en bidragande orsak till brandspridningen i höjdled och att brandförloppet blev så kraftigt.
Branden spreds inte in på vinden via takfoten som var utförd i trä men det blev brandskador på takfoten. Detta beror troligen på att takfoten var tät utmed den del som påverkades av branden samt att den invändiga släckningen kom till stånd snabbt.

Utredarna anser ändå att det inte är en robust lösning att ha en öppen takfot helt i trä, vilket också har tagits upp i flera utredningar som beskrivits i tidigare artiklar i Tjugofyra7.
Träet riskerar också att röra sig och skapa otätheter som medför risk för brandspridning.

Efter utredningens färdigställande har Räddningstjänsten Syd riktat ett föreläggande till fastighetsägaren. Föreläggandet innehåller en tillfällig och en permanent åtgärd för att begränsa/förhindra risken för brandspridning via balkongplattorna.