”Ser effekterna först om ett år”
Lena Byström, förbundsombudsman på Kommunal, reder ut några av frågorna kring dispensen.
Det är ingen idé att söka dispens på grund av de höga murar som omgärdar den. Vad säger du om den tolkningen?
– Lokalt ska man först se över andra lösningar innan dispens söks. Det ska också MBL-förhandlas lokalt och det är högsta ledningen som ansöker om dispens.
Blir det svårt för räddningstjänsterna att få dispensen beviljad?
– Det här börjar gälla i februari. Om ett år kommer vi att se vad det får för effekter. Jag kan inte säga i dag hur det kommer se ut.
Varför skrevs inte 24 timmar in i överenskommelsen från november, snarare än i tilläggsöverenskommelsen?
– När vi förhandlade huvudöverenskommelsen såg vi inget generellt behov av 24 timmar. När vi istället började förhandla bilagorna såg vi ett behov av att förhandla fram möjligheter till 24 timmar. Men lösningarna ser olika ut för de olika verksamheterna.
Vad händer om man är ute på larm och drar över 24 timmar?
– Eftersom dispensen ges för att kunna schemalägga upp till 24-timmarspass så är det inte möjligt att lägga ett schema som överstiger 24 timmar. Det kan fortfarande ske oförutsedda händelser i verksamheten som ligger utanför den schemalagda arbetstiden.
Kan man bli skadeståndsskyldig om man drar över tiden?
– Det finns ingen avtalsskrivning om skadestånd utan det är enbart om det uppstår ett kollektivavtalsbrott som tvisteförhandlas.
Att uttömma alla andra möjligheter – innebär det att man måste pröva olika alternativ skarpt eller räcker det med en grundlig riskanalys?
– Att uttömma alla möjligheter är att se över om det är möjligt att lösa på något annat sätt. Det behöver inte innebära att lösningarna är faktiskt, praktiskt prövade. De lösningar som det förs en dialog om på arbetsplatsen ska riskbedömas utifrån arbetsmiljölagen.
Om ett schema gör det sämre för medarbetarna, hur rimmar det med arbetsmiljölagstiftningen?
– Ett schema ska riskbedömas på arbetsplatsen, gärna på en arbetsplatsträff, utifrån arbetsmiljölagen.