Så hanteras gasfordonsolyckor
Publicerad: 17 mar 2023 klockan 12:55
Av: Per Larsson
Senast uppdaterad: 17 mar 2023 klockan 13:00
Olyckor med gasdrivna fordon inblandade kan göra insatspersonal osäker på hur de ska hantera händelsen.
Nu har MSB tagit fram en vägledning med tillhörande metodstöd och utbildningsfilmer.
– Vi tror vägledningen kommer att passa alla i räddningstjänstens ledningssystem, säger Erik Egardt, brandingenjör på MSB.
Andelen elfordon växer ständigt. Men gasdrivna fordon är fortfarande en icke oansenlig del av den svenska vagnparken.
– Var femte buss drevs med gas 2021. Det går fortare att tanka gas än att ladda el. Många kommuner har också tillgång till biogas och är självförsörjande på bränslet. Sopbilar är ofta gasdrivna av samma anledning.
– Antalet gasdrivna personbilar har minskat, men det är trots allt många fordon och de måste kunna hanteras på ett säkert sätt vid räddningsinsatser, säger Egardt.
Därför har MSB tagit fram olika typer av stöd till personal på alla nivåer inom räddningstjänsten.
– Det ska passa allt från inre ledning och regionala insatsledare hela vägen till de som först är på skadeplats. Den bredden är vägledningens stora fördel, för man kommer behöva hjälpas åt att hantera de här händelserna.
Stödet innehåller:
- En vägledning i två delar. Den första består av bakgrund och fakta, taktisk vägledning, operativt metodstöd samt separat information om gasläckage, tunnlar och skydd. Andra delen består av ett separat metodstöd för att hantera risker som kan uppstå vid bränder och olyckor med olika typer av gasfordon.
- Filmer som innehåller information om vägledningen, erfarenheter från insatser samt att en regional insatsledare belyser användarnas perspektiv.
– I filmerna ges några exempel där metodstödet används, frågor som kan uppstå vid framkomst till insats besvaras också. Allt material, även underliggande rapporter, finns samlat på msb.se.
Vad fokuserar vägledningen på?
– Olika typer av scenarier med fokus på hur räddningstjänsten kan agera, exempelvis vilken skyddsutrustning som bör användas och vilka vinklar man kan angripa branden från för att inte riskera få en jetflamma på sig.
Vilken är den vanligaste frågan som behöver besvaras?
– Det är kanske riskavståndet, hur stort område som inledningsvis behöver spärras av. En annan fråga är om det med god säkerhet går att genomföra en offensiv insats eller om det finns behov att agera mer defensivt. Information om detta finns i metodstödet, vi anser vägledningen kan ge stöd för att genomföra säkra insatser.
Insatser vid händelser med gasfordon är inte helt ovanliga, det finns erfarenheter att ta tillvara.
– Vi har haft explosioner i gasfordon som inneburit risker för räddningspersonal. Läckage på personbilstankar är fortfarande den vanligaste typen av händelse.
Det finns några frågor som inte besvaras i vägledningen, exempelvis hur ett fordon ska tas om hand efter insats.
– Där behöver kontakt tas med respektive tillverkare i varje enskilt fall.
Insatspersonal kan själva söka mer information, exempelvis var tankar sitter på krockskadade fordon.
– I metodstödet framgår det att en sökning i fordonsregistret bör göras tidigt för att med hjälp av registreringsnumret få fram vilken typ av bränsle fordonet drivs med. Med hjälp av appen Eurorescue kan även räddningskort för aktuellt fordon tas fram. Det här gäller personbilar och lätta lastbilar. Tyngre fordon finns ännu inte i Eurorescue, där får man i dagsläget söka information på tillverkarens webbsida.
Törs man gissa hur vanliga gasfordon kommer att vara i framtiden?
– Det handlar om vilken energibärare som blir dominerande. Metan (biogas) kommer enligt MSB:s bedömning sannolikt att finnas kvar som bränsle under lång tid, men sannolikt fortsätta minska som bränsle för personbilar. Trenden just nu är att samhället i stort går mot eldrift. Men det går inte att utesluta att användningen av vätgas kan öka, användningen är lite på framfart. Det finns exempelvis planer på försök med vindkraftverk som tillverkar vätgas.