Nyhet

Privat tvätt väcker känslor

En orättvis förmån som borde beskattas eller mångårig struntsak som underlättar rekryteringen?

I Piteå har kommunen satt stopp för privat biltvätt på räddningstjänsten i väntan på en utredning som kan få betydelse i hela landet.

När någon i Piteå kommun lånade hem en hjullastare uppdagades vad räddningschefen Jim Lundström kallar en ”lånekultur” i delar av verksamheten.

Lokal media drog igång en granskning som ledde till att kommunen förbjöd hemlånandet av exempelvis röjsågar, bultsaxar och fyrhjulingar för att reda ut frågan om förmåner för kommunens personal.

Pausen innebär också att de 140 anställda inom Räddningstjänsten i Piteå inte längre får meka med eller tvätta privata bilar på jobbet.

– Vi har tagit ett helhetsgrepp kring vilka förmåner vi ska ha för de anställda. Vad ska gälla för alla och vad ska vara förvaltningsspecifikt, säger personalchefen i Piteå kommun Cathrine Granberg, som inser att frågan om att eventuellt bryta en mångårig tradition är känslig.
– Det här är inte lätt, men vi vill göra rätt. Allt ska upp på bordet, det ska finnas en transparens och inget hemlighetsmakeri.

Kommunen har därför tillsatt en utredare för att se över frågan som också omfattar exempelvis den omdiskuterade storleken på friskvårdsbidraget.

Granskningen har vuxit under vintern men ett besked om riktlinjer kring förmåner i Piteå kommun väntas under tidig vår och detta ska förvaltningscheferna sedan förhålla sig till i sina respektive verksamheter.

En del av utredningsarbetet är förstås kontakt med Skatteverket, men det är krångligt och svårt att få tydliga svar menar Cathrine Granberg. Också Tjugofyra7 har stämt av med myndigheten, och skattejuristen Pia Blank Thörnroos på Skatteverkets rättsavdelning.

– Grundprincipen är att allt du får på grund av att du arbetar är skattepliktigt. Sedan finns det vissa undantag i skattelagstiftningen där det största är personalvårdsförmåner som kaffe, frukt, småkakor och motion. Alla får ta en banan, för att skapa trivsel på arbetsplatsen. Lagstiftaren vill att arbetsgivaren ska kunna göra det trevligt, förklarar hon men markerar sedan tydligt att det finns gränser.
– Så fort det blir mat är det skattepliktigt, om det inte är någon särskild representation.

Pia Blank Thörnroos berättar om det gamla och lite udda undantaget ”dagdricka”, där man som anställd på bryggeri skattefritt på grund av sedvänja kunde dricka öl och läsk på jobbet.
– En kommun ska väl förväntas kunna reglerna men det kan bli ett slags praxis, ”så har vi alltid gjort”. Man tänker inte på det som en förmån. Men det är det förmodligen, säger hon.

I Piteå har Jim Lundström som är relativt ny räddningschef fått en delikat fråga i sitt knä.

Tvättstoppet som omfattar även RIB-personal och de som är engagerade i kommunens räddningsvärn är inte populärt. Också facket tycker att det är tråkigt, berättar han, märkbart besvärad av situationen.
– Det är en besvikelse bland personalen, detta har pågått sedan begynnelsernas tider och är en kvarleva från tiden då man i princip bodde på stationen, säger chefen som själv tvättat bilen på jobbet men betonar att det då skedde utanför arbetstid.

 

Jim Lundström sitter i en räddningstjänstbil och tittar ut genom fönstret, in i kameran. Räddningschefen i Piteå, Jim Lundström .

Jim Lundström har inte räknat på vad det privata tvättandet kostar förvaltningen i el, vatten och rengöringsprodukter och säger att det nog främst är en rättvisefråga inom kommunen, att man inom exempelvis socialförvaltningen inte har möjlighet att få något utöver sin lön.

– Jag vill att vi ska göra rätt enligt lagar och regler, säger han men menar att förmånen har betydelse för att locka medarbetare till verksamheten.
– Vi vill ha en arbetsplats som är attraktiv och det här underlättar rekryteringen av personal, speciellt i RIB-styrkorna. Har vi morötter och guldkorn så underlättar det och skapar en trivsam arbetsplats, menar han och får stöd av personalchefen Cathrine Granberg i argumentationen om att vara en attraktiv arbetsgivare och att underlätta kompetensförsörjningen.

Det är dock inte säkert att de anställda kommer att tycka att den hållning som kommunen kommer att inta i tvättfrågan är särskilt attraktiv. Möjligtvis kan cheferna i Piteå trösta sig med att det inte är de som har det slutliga avgörandet i sin hand, utan Skatteverket.

Och hur den myndigheten agerar efter debatten i Piteå kan få betydelse i tvätthallar långt utanför kommunen.