Piteå tvättar igen – Skatteverket ska titta på frågan

Det stopp som infördes i väntan på att reda ut vilka förmåner på arbetsplatsen som kommunens anställda ska kunna dra nytta av har nu släppts – till personalens glädje enligt räddningschefen Jim Lundström, som välkomnar beslutet.

– Jag tycker att det är rimligt om man ser på vad det ger för arbetsgivaren i nöjda medarbetare och förenklad rekrytering. Det ger mer än det lilla som jag inte ska sticka under stol med att det kostar, säger han och medger samtidigt att han inte vet vilka belopp ”i kronor och ören” det handlar om.

Det var efter en utbredd lånekultur i Piteå kommun där man till och med kunde låna hem en hjullastare som kommunledningen drog i handbromsen och frågade sig: vad är egentligen rimligt att man får nyttja på jobbets bekostnad, när dessutom bara anställda inom vissa förvaltningar har möjlighet att exempelvis ta hem en röjsåg – eller putsa på egna bilen i räddningstjänstens tvätthall.

En utredning tillsattes och landade i att så kallade förvaltningsspecifika förmåner ska hanteras av respektive förvaltningschef.

Men reglerna har förtydligats och försetts med ett antal utgångspunkter, förklarar Cathrine Granberg som är kommunens personalchef.

– Det är ”behålla- och rekrytera-perspektivet” som gäller, att vi ska vara en attraktiv arbetsgivare. Det ska vara av ringa ekonomiskt värde och inte innebära några extrakostnader för kommunen. När det gäller biltvätt är kostnaden lokalen och vatten.

– Vi har också sagt att medarbetarna måste vara medvetna om att vissa förmåner kan vara sådant man blir förmånsbeskattad för. Vi har fått till oss från Skatteverket att det inte är någon risk, men ska följa upp årligen för att hålla koll på omfattningen.

Utan att vilja föregripa eller kommentera ett enskilt ärende är Skatteverkets jurist Pia Blank Thörnroos skeptisk till mängden lokala lösningar, inklusive upplägget i Piteå.

Hon arbetar på myndighetens rättsavdelning som vanligtvis hanterar frågor som dessa.

– Skatteverkets grundinställning är att tvätta i en tvätthall inte är en förmån av enklare slag. Kanske om alla anställda skulle ha tillgång till den, men absolut inte för att man ”hjälper till någon dag” (exempelvis vid öppet hus).

– En personalvårdsförmån ska vara enklare och av ringa värde. Det vanligaste är kaffe för att skapa trivsel. Sedan har motion tillkommit för att det är så himla bra att alla motionerar, förklarar hon och jämför med vad en biltvätt ”på stan” kan kosta.

I Tjugofyra7:s enkätundersökning framkommer att det finns en mängd olika varianter, motiv och lösningar i landet. Att vara en attraktiv arbetsgivare är ett vanligt argument, men det köper inte Pia Blank Thörnroos.

– Det finns en bortre gräns för vad man kan klämma in i begreppet, säger hon och påminner om att det handlar om samhällets pengar, som inte ska behöva användas till att kontrollera.

– Det är först och främst arbetsgivaren som har ansvar för att allt blir rätt. Man ska kunna känna sig trygg med det, och det finns mycket hjälp för dem. Man har också ett eget ansvar i deklarationen, påpekar Pia Blank Thörnroos som kommer att gå vidare med frågan.

– Vi har ju en hel avdelning som arbetar med offentliga arbetsgivare. Jag ska titta vidare på det så att vi kan reda ut det.

I Piteå, som satt biltvättsdilemmat på kartan, anser räddningschefen alltså att man ska kunna fortsätta att nyttja tvätthallen på jobbet. Men, det kommer att vara ett ganska snävt utrymme för den som vill ägna sig åt bilvård i räddningstjänstens lokaler, förklarar Jim Lundström bestämt.

Åtminstone om man inte är väldigt morgonpigg.

– Vi jobbar mellan 06 och 23 och man får inte tvätta på arbetstid. Så har det alltid varit.