En omkom vid båtolycka

En person på stranden hade under en timme sett ett föremål på havet. Föremålet uppfattades vara för litet för att vara en båt, för stort för att vara en boj. Personen kontaktade sjöräddningsstationen i Grötvik via deras jourtelefon.

Sjöräddningsfartyget Hans Laurin, som var ute på havet för övning, begav sig till platsen för kontroll. När de kom fram noterades att en båt låg upp och ned, två nedkylda personer fanns i vattnet och en person saknades.

Besättningen tog kontakt med JRCC som startade en räddningsinsats och larmade ytterligare sjöräddningsresurser, helikopter samt den kommunala räddningstjänsten.

Från räddningstjänsten i Halmstad larmades insatsledare, vattendykare och fordon med mindre båt ut.

Inledningsvis var uppgifterna knapphändiga men klarnade efter hand. Väl på plats kördes dykarna ut från kusten med räddningstjänstens båt.

Den kapsejsade båten låg upp och ned med fören något över vattenytan omkring 1 000 meter ut till havs. Eftersom de övriga personerna återfunnits på ytan beslutades att dykare skulle göra ett första punktsök efter den saknade på botten rakt under båten.

Innan dykarna sattes in gjordes riskbedömning tillsammans med dykledaren. Man bestämde att genomföra pardyk utan luft från ytan. De nät man kunde se utgjorde en stor risk och dykarna skulle undvika dem.

Dykningen påbörjades, djupet var cirka 6 meter och sikten densamma.
Ingen person återfanns på botten, varför man försökte ta sig närmare båten som var omgärdad av hängande fiskenät och linor. När man kikade in genom ett fönster kunde man se en person inne i den vattenfyllda styrhytten, cirka 1,5 meter under vattenytan.

Då nät omöjliggjorde angrepp via ingången till hytten krossades en ruta och en livlös person drogs ut via ett hyttfönster och upp till ytan. Trots att HLR påbörjades så fort man kom över ytan avled personen.

I den undersökning som insatspersonal Stefan Rane och Jonas Nilsson vid Räddningstjänsten i Halmstad gjort framkommer en hel del intressanta och viktiga erfarenheter.

Eftersom det rörde sig om havet och därmed statlig räddningstjänst leddes insatsen från JRCC i Göteborg, den kommunala räddningstjänsten bistod med resurser.

Det noterades inledningsvis brister i kommunikation mellan de inblandade organisationerna såsom JRCC, sjö-​räddningsbåtar, helikopter och räddningstjänsten. Detta löstes efter ett tag från SOS-centralen genom gruppkombination av talgrupper i Rakel.

Dykinsatsen var riskfylld med nät och linor i området.

Trots försiktighet fastnade dykare 1 med fenorna i nätet i samband med att den livlösa personen skulle tas ut ur styrhyttsfönstret. Dykare 2 skar loss dykare 1 med kniv. Dykare 2 fastnade i sin tur strax efter och fick skäras loss av dykare 1.

Det konstateras att förebyggande åtgärder kunde ha bidragit positivt när man som privatperson är ute med båt, som värdet av att faktiskt ha flytväst och möjlighet att larma vid olycka.

Vid den här händelsen tycks den person som haft flytväst på sig inte ha blivit lika nedkyld som övriga. Möjlighet att själv larma hade sannolikt kunnat bidra till en klart tidigare räddningsinsats och större möjligheter att rädda den person som omkom.

Funderingar har uppstått kring vem som är ansvarig för att genomföra olycksutredning vid olycka med privat båt på statligt vatten.
Polis har alltid sitt grunduppdrag, men där utgör fokus inte att lära.

Då det inte var en kommunal räddningsinsats ligger det enligt LSO inte på den kommunala räddningstjänsten. Och av LUO framgår att vid just sjöfartsolyckor måste det vara olyckor med handelsfartyg, fiskefartyg eller statsfartyg för att utredas.

Förklaringar

• JRCC: Sjö- och flygräddningscentralen (Joint Rescue Co-ordination Centre).
• LSO: Lagen om skydd mot olyckor.
• LUO: Lagen om undersökning av olyckor.