Egna modeller för fyskrav vanliga
Publicerad: 17 mar 2023 klockan 09:37
Av: Per Larsson
Många räddningstjänster ställer högre krav än gränsvärdet i Arbetsmiljöverkets föreskrifter för fysisk förmåga.
Samtidigt genomför de flesta fler fysiska tester där helhetsbedömningar görs av resultatet.
– Många räddningstjänstorganisationer lägger var för sig ner många arbetstimmar på att utforma egna modeller för fysiska tester och på att tolka resultaten, säger Ola Mårtensson på MSB:s enhet för inriktning av skydd mot olyckor.
MSB genomförde under förra året en enkät för att kartlägga räddningstjänsternas anställningskrav för brandmän. 119 organisationer (81 procent) svarade. 74 av dem har heltidsanställda brandmän, 116 har deltidsanställda.
Arbetsmiljöverkets krav är 4,5 km/h vid rullbandstest. För framförallt heltidspersonal ställer räddningstjänsterna högre krav.
Arbetsmiljöverkets tidigare föreskrift, som ersattes 2019, angav att eftersom fysisk förmåga avtar med stigande ålder kunde det vara lämpligt att personer under 30 år klarar 5,6 km/h vid åtta procents lutning på rullbandet, vilket många fortfarande förhåller sig till.
Samtidigt genomför en majoritet andra tester utöver rullbandstestet.
Ett antal använder Winternet-testet. Modellen, framtagen på uppdrag av MSB, har överfört vad som krävs i arbetet till motsvarande insats i fystester. Några räddningstjänster använder den så kallade storstadsmodellen.
Men den stora merparten (80 procent) använder egna modeller, som i huvudsak är arbetsrelaterade, och utför dem i egen regi.
Utöver fystesterna är körkortskrav vanligt. 83 procent kräver C-körkort vid anställning av heltidsbrandmän, 93 procent kräver att deltidsbrandmän har B-körkort. SMO är ett vanligt krav (71 procent) för anställning av heltidsbrandmän.
Andra test som arbetsgivarna oftast kräver ska klaras är klaustrofobi-test, höjdtest samt sim- och livräddning. Fler deltids- än heltidsorganisationer ställer krav på goda kunskaper i svenska.
Uppfattningen att kraven varierar stort över landet bekräftas av enkäten, som genomfördes efter önskemål från räddningstjänsterna.
– Till viss del är kravbilden för yrket gemensam för riket, men i delar varierar det både beroende på variationer i riskbild och på vilka arbetsuppgifter som brandmannen sätts att lösa i sin anställning, säger Ola Mårtensson.
Han konstaterar att det borde finnas organisatoriska och ekonomiska fördelar med att fler räddningstjänster samordnar rekryteringstesterna.
– Det kan vara ett sätt för arbetsgivarna att bli attraktivare. De arbetssökande skulle troligen också vinna på mer enhetliga krav och samordnade prövningar, inte behöva lägga så mycket tid och pengar på att åka runt till olika potentiella arbetsgivare för att genomgå fysiska tester.