Brister orsakar bränder i solcellsanläggningar

Räddningstjänsten täckte över solcellspanelerna med presenningar och pappskivor, då slocknade branden. Foto: NÄRF

Vi har tidigare skrivit om bränder i solcellsanläggningar där det bland annat varit kablar som blivit klämda vid installationen och orsakat brand eller att brand startat i eller vid växelriktaren.

I denna artikel kommer vi att titta på några bränder som bedöms ha startat i den så kallade brandkårsbrytaren, DC-brytaren eller likströmsbrytaren.

Det är en brytare som räddningstjänsten kan använda för att vid brand eller tillbud koppla bort matningen mellan själva solcellerna och växelriktaren.

I en utredning från Norra Älvsborgs räddningstjänstförbund, Närf, om en brand på ett tak framkom det att byggnaden var en av 24 parhus/radhus som var under uppförande och att det fanns solcellsanläggningar på samtliga tak.

En granne till det nya bostadsområdet upptäckte branden och larmade räddningstjänsten.

När räddningstjänsten kom till platsen började man med att slå av brytaren på AC-sidan (lågspänningssidan) till växelriktaren och huvudbrytaren till byggnaden och sedan gjordes släckförsök med pulversläckare.

Branden var dock för kraftig och det brann som en svetslåga. Då togs beslut att täcka över samtliga solcellspaneler med presenningar, pappskivor, med mera och då slocknade branden.

Utredningen visade att branden startat i en brandkårsbrytare som var monterad på en kabelränna. Brytaren hade IP66-klass, vilket innebär att den ska vara damm- och vattentät. Kapslingen var helgjuten och gick således inte att öppna.

Vid analys av det som återstod av brytaren konstaterades att varmgången skett i mitten av brytaren och att det var mindre bränt i ändarna där kablage anslutits.

Den mest troliga orsaken är enligt utredaren att brytaren haft ett fabrikationsfel eftersom den levererades helgjuten från fabriken.

Vi har också fått kännedom om två liknande bränder hos Räddningstjänsten Syd, där det i båda fallen bedöms att branden startat i brandkårsbrytaren, dock är det inte klarlagt exakt varför.

Möjliga orsaker kan vara att fukt kommit in i brytaren (trots IP-klassningen), fabrikationsfel eller monteringsfel.

Närf:s utredare skriver i sin analys att brandförloppet ofta verkar vara snabbt vid bränder i solcellsanläggningar då det brinner i delar på DC-sidan (högspänningssidan) som i den aktuella branden.

Påverkan av exempelvis ljusbågen som kan bildas blir därmed större än vid bränder på AC-sidan. Delarna på DC-sidan är också känsliga för fukt och damm. Uppstår det fel i komponenterna är det potentiellt stor risk för brand om komponenterna på DC-sidan monterats på brännbart underlag.

I utredningen från Närf konstateras att det är viktigt att dessa bränder utreds så att räddningstjänsten kan öka sin kunskap både på det operativa och det förebyggande området. Detta för att bättre kunna vara delaktiga och proaktiva redan vid byggnation av solcellsanläggningar och för att kunna genomföra säkra och effektiva insatser som baseras på korrekta och kunskapsunderbyggda beslut när bränder inträffar.

Utredaren nämner också att MSB arbetar med en uppdatering av den vägledning kring operativa insatser där det finns solcellsanläggningar och nämner att den kan vara ett litet startskott till en standard som tidigare nämnts i en olycksutredning om en brand i solcellsanläggning i Laholm.

Där skrev utredaren:

”Det finns behov av en standard för hur en solcellsanläggning ska utformas i syfte att skapa likformighet i hela Sverige och där hänsyn tas till att räddningstjänsten kan genomföra effektiva och säkra räddningsinsatser i händelse av en olycka eller brand i anslutning till en solcellsanläggning. Detta utan att nya risker uppstår som konsekvens efter önskvärda förbättringar.”

Artikelförfattaren påminner om att det förutom att genomföra olycksutredningar och skicka in dessa till MSB även är bra att rapportera dessa händelser till Elsäkerhetsverket via deras hemsida så att data om händelserna och produkterna samlas in på nationell bas och kan sammanställas.

Elsäkerhetsverket kan vidta åtgärder om produkter bedöms vara undermåliga.