Kombibrandmän släcker eld och klipper gräs
Gräsklippning, äldrevård och fastighetsskötsel – det är några av arbetsuppgifterna för Lidhults deltidsbrandmän.
Med ett invånarantal på knappt 600 personer kan ortens räddningstjänst bibehålla beredskapen tack vare en ny typ av kombinationstjänster.
Det är fredag eftermiddag och deltidsbrandmannen Magnus Rosén har precis plockat bort ett mindre träd som blåst ner mellan en gångstig och en väg.
– Ingen dag är den andra lik. Jag trivs fantastiskt bra, både med variationen och att det är mycket eget ansvar, säger han.
Magnus Rosén.
Magnus är en av knappt 600 invånare i småländska Lidhult, Ljungby kommun.
Trots ortens blygsamma storlek finns här sedan så långt tillbaka som räddningschefen Carl Håkansson Cedergren känner till, en beredskapsstyrka bestående av ett befäl och fyra brandmän. Totalt är de ett 15-tal anställda.
– Vi har alltid varit en fullgod deltidsstation som klarar rökdykning. Det behövs i en kommun med så stor yta.
Det handlar om 2 000 kvadratkilometer glesbygd, där Lidhult gör en förstainsats i hela västra delen av kommunen.
Men när trucktillverkaren som var Lidhults största arbetsgivare flyttade 2018, och fler deltidsbrandmän därmed behövde börja arbetspendla, krävdes något drastiskt för att behålla 1+4 i beredskap under dagtid.
– Platschefen flaggade för att det inte skulle gå annars. Personalen pressades redan hårt. Bara 7 av 15 anställda hade sina jobb i Lidhult innan och nu skulle ännu fler börja arbetspendla. De kvarvarande skulle få ha beredskap i princip varje dag, säger Carl Håkansson Cedergren.
Han tillägger att konsekvenserna av en minskad beredskap inte bara hade blivit stora för Ljungby kommun, utan även för grannkommunerna, då både Halmstad och Hylte har svårt att rekrytera till sina deltidsstationer.
– Vi måste ta tillvara på den gemensamma förmågan, annars blir det försämringar för tre kommuner.
Tillsammans med den lokala drivkraften Lingonbygden lämnade Ljungby räddningstjänst ett förslag till kommunen om kombinationstjänster i Lidhult. Inspirationen hade de bland annat hämtat från just Halmstad.
Förslaget resulterade i ett treårigt projekt där räddningstjänsten anställde två deltidsbrandmän, så kallade resurspersoner, på heltid. De hyrs ut till kommunen för allehanda uppdrag, såsom snöskottning, parkarbete, undervisning, äldreomsorg och fastighetsskötsel.
– Genom den här lösningen behåller vi personerna i byn hela tiden. Jag kan inte komma på en enda nackdel, säger Carl Håkansson Cedergren.
I samband med senaste årsskiftet blev verksamheten permanent. Men att det började som ett projekt ser räddningschefen som nyckeln till framgång.
– Projektet fick en särskild budget på 1,3 miljoner per år. Det gjorde att förvaltningarna kunde anlita resurspersonerna utan att riskera att säga upp egen personal. Nu debiterar vi allt vi gör och förvaltningarna har hunnit ställa om lite. Det tillkommer hela tiden nya uppgifter för resurspersonerna.
När industrin flyttades säger Carl Håkansson Cedergren att de kunde ha sett det som nattsvart.
– Men vi valde att tänka positivt och gasa oss ur detta. Vi hade en utmaning, hittade en lösning och ser en möjlighet framöver att bli fler resursbrandmän. Det är något vi ska verka för.
Även andra lösningar kan behövas, då inflyttningen till Lidhult inte är stor och det är svårt att rekrytera nya deltidsbrandmän. Räddningschefen nämner fip (första insatsperson) som en annan möjlig väg att gå framöver.
– Man får tänka på att det här är en ort med mindre än 600 invånare, det bör ju egentligen inte fungera att ha fem man i beredskap. Det är helt otroligt när jag tänker efter. Orter med 10 000 invånare kan ha svårt med bemanningen.
Vad är Lidhults hemlighet?
– En stark kåranda och gemenskap, brandmännen trivs i bygden och värnar om landsbygden.
Sköta grönytor är en av många arbetsuppgifter.