– Det som sker i landet är bra och rätt
De nya krav som ställs på räddningstjänsterna har Storstockholm i huvudsak levt upp till i många år.
– Jag tycker det som nu sker i landet är bra och rätt. Tror många kommer se en bra utveckling med ökad redundans och uthållighet, säger Peter Arnevall, förbundsdirektör i Storstockholms brandförsvar.
Samarbetet i Räddningsregion Mitt startades 2010, har funnits i sin nuvarande form sedan 2016. Då anslöt Attunda och Sala-Heby, vilket innebar en region med 25 kommuner, sju räddningstjänster och 2,5 miljoner invånare.
– Vi har dessutom avtal om direktutlarmning med Södertörn, vilket innebär att vi kan larma ut varandra utan att fråga. Våra två områden täcker 3,2 miljoner människor, nästan en tredjedel av landets befolkning.
För att beskriva genomslaget för regionen vill Peter Arnevall backa till 2014.
Efter de stora skogsbränderna i Västmanland insåg räddningstjänsten i Sala-Heby att man inte klarade sig på egen hand, och anslöt två år senare till regionen.
– Strax innan nationaldagen 2018 inträffade en stor brand i samma område som 2014. Men den branden är det nästan ingen som kommer ihåg, för vi lyckades hantera den inom regionen med stöd av andra räddningstjänster och förstärkningsresurser. Vi kan snabbt gå ihop och hantera stora och krävande räddningsinsatser.
Storstockholm bistår någon av de andra sex räddningstjänsterna i regionen och Södertörn vid 800 larm om året, vid 500-600 larm får Storstockholm hjälp. Specialresurser är fördelade, exempelvis finns höghöjdsgrupp i Uppsala, Storstockholm har vattendykare.
– I den utredning som efterlyser mer samverkan nämns vårt arbete; att så här bör man jobba. Och vi delar gärna med oss av våra erfarenheter, några av dem är dyrköpta.
Hur stor nytta har Gotland av musklerna på fastlandet?
– Vi kan erbjuda ett enormt ledningsstöd. 2018 flög vi över personal i samband med bränder. Det är klart att pratar vi personal på plats, då får de klara sig längre tid själva. Men så lång tid tar det ändå inte att med båt förstärka dem vid behov.
Räddningsregion Mälardalen med nio kommuner har ännu inte tagit ställning till hur de ska lösa kravet på större ledningssystem.
Hur ser ni på om de vill ansluta till er?
– Vi ser alltid positivt på samarbeten och jag ser ingen begränsning i våra metoder och arbetssätt på räddningscentralen. Men det beror på hur frågan ställs och det finns naturligtvis flera aspekter man behöver väga in i den typen av förfrågningar och beslut. Räddningsregion Mitt har inte tillväxt som ett självändamål men vi är alltid öppna för att diskutera olika möjligheter.
De nya föreskrifterna kopplade till lagändringar innebär egentligen inga större förändringar för regionen, anser Peter Arnevall.
– Vi kommer givetvis att ändra vår nomenklatur och vara följsamma mot föreskrifterna och ELS. Men det viktiga är själva innehållet i ledningsarbetet, hur vi jobbar. Det bedömer vi att vi lever upp till redan i dag.