Det nya multiverktyget – betalade sig på första larmet

BORÅS
– Det är få verktyg vi har som kan göra nytta nästan överallt. Man använder fläkten här, skärsläckaren där – drönaren spänner över nästan allt, säger Daniel Eggertsen.

Deltidsstationen i Svenljunga var 2016 först inom Södra Älvsborgs räddningstjänstförbund (Särf) att använda drönare. Därefter började man undersöka hur användningen kunde utvecklas. Hösten 2018 fanns en drönare på plats i Borås, system för användning togs fram, utbildning inleddes.

I slutet av februari förra året använde Borås drönaren för första gången vid larm och har sedan dess använt den drygt 20 gånger.

– Vi har jobbat med det här i stort sett varje dag. Med lagstiftning, hantering, vad vi får göra och inte göra, hur vi får piloterna att lära sig allt. Pedagogiskt har det varit en rejäl utmaning, säger Marcus Aronsson.

Marcus Aronsson och Daniel Eggertsen, båda brandmän, Andreas Persson, styrkeledare, och Niklas Ignell, inre befäl, ingår i den grupp på stationen i Borås som driver arbetet.

– Satsningen är medarbetarstyrd. Det är vi som ska använda drönaren och vi har fått driva det från golvet. Borås och Lindome är de brandstationer i Sverige som har flest och mest erfarna drönarpiloter, säger Marcus Aronsson.

16 brandmän på stationen är utbildade piloter, utrustningen är placerad på förstabilen. Och drönaren lönade sig redan på första larmet när ett industrihotell brann, anser Andreas Persson som då var styrkeledare.

– Vi kunde med drönaren finna begränsningslinjer, slippa riva en skorsten och utrymma Willys varuhus. Det betalade sig direkt.

Grundtanken med att skaffa drönare var säkrare insatser, inte utsätta personal för onödiga risker. Överblick vid olycksplats och söka skogsbränder var de första användningsområden som listades, men det blev snabbt många fler.

Prioriterat blev direktsända översiktsbilder in till larmcentralen. En enhet som kan strömma bilder skaffades och kopplades till drönaren. För Niklas Ignell, inre befäl, är det mycket värdefullt.

– Det som förmedlas via radio kan man ibland tro är jättestort, fast det inte är det. Jag har stor nytta av direktbilder. Vid skogsbrand handlar det inte bara om att hitta och se branden, drönaren kan också visa bästa vägen till branden. Det är viktigt att alla i organisationen ser de här bilderna så att de förstår nyttan med dem, säger han.

För att maximalt ta vara på nyttan bestämdes tidigt att filmer skulle sparas för att lära av insatser, använda i utbildning, filma övningar. Det läggs ner mycket tid på att få alla tillstånd som krävs, men nyttan anses avsevärt större än omaket.

– Det är utmaningen med drönare. En sexåring kan flyga, det svåra kommer efteråt. Det ska funka med alla lagar, bli tryggt och säkert. Vi har lagt mycket tid på att ta oss hela vägen, säger Daniel Eggertsen.

– När vi ska utvärdera en insats är det mycket effektivare att visa en film än att en person står och snackar, säger Andreas Persson.

Under insats har en av brandmännen uppgiften som pilot. Insatsledaren kommer med önskemål om bilder, men piloten avgör om det är möjligt.

– Men en insatsledare kan ta beslut om att flyga även om det finns risk att krascha. Den kostnaden är kanske värd att ta om enorma skadekostnader för själva olyckan kan förhindras, säger Andreas Persson.

• Några tips till de som går i tankar att skaffa drönare?

– En teknikintresserad grupp med brett perspektiv är lämpligt, så att inte en person ska göra allt. Ta hjälp av den kunskap som är framtagen, satsa på en rejäl utbildning med högt säkerhetstänk, säger Daniel Eggertsen.

– Vi är helt öppna med vårt utbildningsmaterial, det är bara att ringa. Vi har valt en nivå jag tror är rimlig för både hel- och deltid. Det är också bra att ha kontakt med juridiskt ansvariga på kommunen för att få regler förklarade, ha en plan innan man trycker på start, säger Marcus Aronsson.

Att gå med i räddningstjänstens UAS-nätverk och använda MSBs vägledning är andra tips.

Flygning inomhus och använda drönaren i samband med utsläpp av farliga ämnen är ännu outforskade områden för Södra Älvsborg. Men nästa steg man vill ta är att flyga utom siktavstånd.

– Vi kommer att ansöka om det. Det är framförallt intressant vid skogsbränder, kunna flyga fram till branden och få exakta koordinater för att leda styrkan till rätt plats, säger Daniel Eggertsen.

– Vi har också ett problem inne i stan, vi kan inte flyga runt högre byggnader eftersom vi då inte ser drönaren, säger Andreas Persson.

Förutom omfattande regler handlar mycket om sunt förnuft, man flyger inte över folksamlingar eller i andra sammanhang där ett haveri kan utgöra en fara.

– Hyfs, säger Marcus Aronsson. Vi gör det vi ska göra och har en plan för det med högt säkerhetstänk.

Samtidigt gör drönaren det ofta enkelt för piloten. Den vänder hemåt innan batteriet tar slut, väjer eller bromsar helt vid hinder.

– Den här resursen för 40 000 kronor, det är magiskt. Och den kan göra enorm skillnad även för den lilla kåren, säger Daniel Eggertsen.

Bred användning – många tillstånd

Användning av drönare medför ett omfattande regelverk att förhålla sig till om man vill nyttja möjligheterna fullt ut.
Södra Älvsborg har valt det.

– Man kan välja att inte spara några filmer. Då slipper man gdpr, spridningstillstånd, allt krångel. Men vi vill ta det hela vägen, få bra utbildningsfilmer för all vår personal. Då krävs bildhanteringsrutin, tillstånd för varje film, säger brandman Daniel Eggertsen.

För internt bruk i samband med räddningsinsatser har Södra Älvsborg ett generellt spridningstillstånd inom organisationen. Men när en film ska sparas för senare användning, då krävs tillstånd för varje film från Lantmäteriet.

– Vi har lagt rätt mycket krut på att hitta rätt utrustning som klarar regelverken. Nu har vi en drönare i Borås som är kopplad till en enhet för att strömma film, vi ska köpa ytterligare en och till stationen i Skene är en på gång.

Hanteringen av filmerna går enkelt uttryckt till så här:

Filmen tankas ner från drönaren, redan då kan visst innehåll sållas, exempelvis av integritetsskäl. När filmen lagras fortsätter man att avidentifiera, klippa och redigera. Därefter söks spridningstillstånd söks hos Lantmäteriet, där det bland annat kontrolleras att det är okej från totalförsvarssynpunkt att sprida filmen. När tillståndet är klart kan materialet spridas inom organisationen för användning. Allt material som inte blivit film kastas.

– Att privatpersoner inte kommer med på bild stoppas redan under filmning, piloten ska bryta filmandet om någon person närmar sig. När vi fått spridningstillstånd och filmen flyttas upp i molnet, då har alla som inte ingår i vår organisation suddade ansikten, säger brandman Marcus Aronsson.

• Behöver ni tala om var ni lagrar filmer?

– Nej, när vi har tillstånd får vi sprida dem var vi vill. Men de filmer vi inte sprider ligger låsta i vårt nätverk.

Södra Älvsborg har skapat Serftube, ett internt Youtube, där anställda når utbildningsfilmer och Serfnet där utbildningsmaterial hittas.

Branden i industrihotellet var första gången stationen i Borås använde drönare. Skorstenen var möjligen hotad, men med drönaren fann man begränsningslinjer och intilliggande varuhus behövde inte utrymmas.Foto: SÄRF

Några larm där drönaren gjort skillnad

• Första larmet med drönare var brand i ett industrihotell med 70 meter hög skorsten i centrala Borås. I närheten fanns Willys varuhus. Med drönaren kunde konstateras att det fanns brandcellsgränser och att det gick lägga begränsningslinjer som skydd för skorstenen. Utan den kunskapen hade man kanske tvingats riva skorstenen och utrymma Willys under tiden.
• Larm om röklukt och misstänkt skogsbrand, men den kunde inte lokaliseras. Drönaren skickades upp och snabbt upptäcktes en brand cirka fyra kilometer bort. Det visade sig vara en lantbrukare som eldade i dyngstacken.
• Larm om kvinna på järnvägsspåret. Drönaren flög 500 meter i varje riktning, ingen där. Insatsen över på tio minuter. Ta sig till spåret och traska sträckan hade tagit mycket längre tid, kunde blivit kostsamt om tågtrafiken behövt stoppas.
• Svenljunga fick larm om skogsbrand. Med drönaren kunde konstateras att det var en liten brand. Inget behov av begränsningslinjer, styrkan åkte direkt till platsen och släckte.

UTRUSTNING

På Borås brandstation:

• Drönare med värmekamera.
• Sex batterier för uthållighet vid insatser, ett batteri klarar cirka 20 minuter.
• Strömnings- och krypteringsbox varifrån livefilmer/bilder sänds. Är kopplad till drönarens handkontroll. Utrustningen känner av alla tillgängliga mobilnät. Utrustad med åtta simkort som skickar åtta olika färgseparerade bilder. Hög kapacitet, överföring från skadeplats till mottagare sker med en sekunds fördröjning.
• Programmet för att strömma finns också som app i mobilen, den som filmar med mobilen kan strömma på samma sätt.
• Filmer som strömmas kan ses på datorskärm, via app på surfplatta och i mobilen av obegränsat antal användare som har inloggning.

UTBILDNING

Alla som ska vara piloter inom Södra Älvsborg går igenom följande utbildning:

• Sju timmar teoretisk utbildning med mycket fokus på regler och säkerhet.
• En timmes provflygning för varje pilot där man går igenom drönarens egenskaper.
• Minst fyra timmars självstudier, teori och praktik.
• Teoriprov följt av "uppflygning" som ska klaras för att bli godkänd.
• Därefter är ambitionen minst en teoretisk och en praktisk övning per år.

LÄS OCKSÅ

• Piloter på stationen i Lindome - drönaren gjort skillnad
• Projekt om utbildning och förstärkningsresurs