Stor gemensam operativ ledning – Vi vill kunna slå hårdare

GÖTEBORG
– Vi vill kunna slå hårdare, bli effektivare med mer resurser. Även vi i Storgöteborg behöver hjälp när det blir riktigt stort, säger stabschef Anders Lundblad.

Krav på systemledning restes i räddningstjänstutredningen våren 2018.
Då var Göteborgsregionen redan igång med sitt arbete.

I januari 2017 skrevs en avsiktsförklaring, idéerna förankrades politiskt, Anders Lundblad blev projektledare, styrgrupp bildades med räddningscheferna och huvudskyddsombuden blev delaktiga.

– Efter Västmanlandsbranden 2014 framkom behov vi inte sett tidigare, som att utöka samverkan och utveckla stabsarbetet. Tidigare hade det mest handlat om hur vi får ut brandbilarna effektivt, säger Per Mood, förbundsstrateg i Alingsås-Vårgårda.

Resultatet blev:

• Operativa insatser för de fem räddningstjänsterna leds från Storgöteborgs ledningscentral i Gårda. Den bemannas dygnet runt med sju personer: stabschef, insatschef, arbetsledare och fyra larm- och ledningsoperatörer. En av dem är tillika yttre larm- och ledningsoperatör, kan följa med insatschef på larm.
• Storgöteborgs räddningschef i beredskap (RCB) har delegation från övriga organisationer och ansvarar för hela området.
• De som var RCB i övriga organisationer är nu chefs- och stabsresurs (CSR) i beredskap. Resursen kan bland annat förstärka ledningscentralen om det blir svåra påfrestningar.

– CSR är en lösning som inte fanns från början, men vi såg att vi behövde en knytning mellan det operativa och övrig verksamhet i de olika organisationerna. Befattningen har inget operativt beslutsmandat, säger Anders Lundblad.

Arbetet med Göteborgsregionen började ta form under 2018. Då anslöts de fyra organisationerna successivt till ledningscentralen, Alingsås-Vårgårda var först ut i januari, Öckerö sist i december.

– Tanken var först att ansluta räddningstjänsterna en i taget till ledningssystemet, men vi insåg att vi då skulle behöva bygga systemet fyra gånger. I stället valde vi att docka in dem en i taget till larmhanteringen, den operativa ledningen var kvar i varje organisation.

De övriga fyra räddningstjänsterna bidrar med 3 000-3 500 larm om året, ledningscentralens belastning ökade stegvis. Vid 112-samtal som rör räddningstjänst i Göteborgsregionen kopplas Storgöteborgs larm- och ledningsoperatörer in på medhörning under intervjun, larmar och leder räddningsenheter till händelsen.

– Ledningscentralen som vi haft i många år är grunden i det här arbetet. Vi ska ha kvalité, det förväntar sig de som anslutit sig, och vi måste också anpassa oss till deras behov, säger Jarmo Hiltunen, biträdande driftchef vid ledningscentralen.

– Vi såg det som ett lyft att få Storgöteborg som ledningscentral. SOS Alarms professionalitet är själva utlarmningen, men vi hade lite frågetecken kring deras baskunskap om vår verksamhet, säger Per Andersson tillförordnad förbundsdirektör i Södra Bohuslän.

Samtidigt som anslutningen till ledningscentralen pågick gavs tid att hitta formerna för det gemensamma operativa ledningssystemet.

Det pågick delprojekt inom utbildning, ledning, teknik och drift. Efterhand ökade takten av utbildning och information till olika grupper, för kunskap och förståelse om vad som väntade.

Och så kom sommaren 2018 med skogsbränder över hela landet.

– Det öppnade ögonen på kritiker, man insåg att det kan hända saker vi inte klarar på egen hand. Det organisatoriska motståndet minskade. Det finns fortfarande motstånd, men nu hos individer, säger Anders Lundblad.

Arbetet har genererat en mängd dokument med instruktioner. Juridiken med lösningar kring delegation har vållat en hel del huvudbry. Men i slutänden finns två avtal:

• Samverkansavtal – reglerar det gränslösa samarbetet, att man kan använda andras resurser över gränser, vara räddningsledare åt varandra.
• Larm- och ledningsavtal – reglerar larmhanteringen och vem som får ta vilka beslut. De fyra övriga har varsitt avtal med Storgöteborg.

Den ökade belastningen på ledningscentralen ser inte Storgöteborg som ett problem, snarare att man annars hade behövt ta in annan verksamhet. Nu kan man ägna sig åt kärnverksamhet.

– Ledningscentralen är ingen liten verksamhet. Där jobbar drygt 30 personer, den kostar 25 miljoner om året att driva. Som en brandstation. Den servar alla våra insatsledare så att de bara behöver fokusera på sin insats, det är den stora vinsten för insatsledarna i de andra räddningstjänsterna, säger räddningschef Anders Ekberg.

Övriga räddningstjänster betalar till Storgöteborg en viss summa per invånare för de ökade resurser man får.

Även om verksamheten är igång är inte allt löst.

– Det finns fortfarande barriärer i form av informationsdelning och GDPR. Regelverk kanske gör att vi inte kan dela information fullt ut. Vi har inte gemensam databas och frågan är om det går. Den frågan är inte behandlad än, säger Kristina Lindfeldt, avdelningschef operativ ledning i Storgöteborg.

Vilka vinster ser ni för er organisation?

– Vi får ett system som är mer gediget, med fler ledningsnivåer. Förmåga att hantera stora insatser och flera insatser samtidigt. Egentligen det som är ingångsvärdet för hela projektet, säger Per Mood.

– Vi får kompetensförstärkning. Tror det blir positivt när vi får en större händelse, att det ger en ökad vi-känsla, säger Per Andersson.

– Även vi får ett robustare system. Inte minst vid större planerade händelser som exempelvis ett EU-toppmöte. Ledningscentralen får mer larm, och det man gör ofta blir man bra på, säger Anders Ekberg.