Grib har koll på individen

REVINGE
– När vi kommer tillbaka till brandstationen efter utbildning är det inte alltid vi får möjlighet att praktisera allt vi lärt oss då det redan finns inkörda rutiner som tar tid att ändra på. Man hade önskat att rutinerna varit anpassade till utbildningen för att få praktisera yrket fullt ut enligt utlärningsmetoden, säger Mattias Nirvén, Rib-are (deltidsbrandman) i Örkelljunga.

Grib (grundutbildning för räddningstjänstpersonal i beredskap) startade i år, MSB Revinge har hittills genomfört sex omgångar av kurs 1 och fyra av kurs 2.

– Aldrig tidigare har vi haft så uppstyrd kursplan, men det känns bra. Min frihet som lärare har minskat, men jag vet att det i slutändan blir bättre. Vi har väldigt mycket kvalitetskontroll, mer koll på individen. Tidigare hade vi mer koll på klassen, säger Jeanett Grönwall, arbetslagsledare för utbildningen och lärare i brand.

Förutom en allmän revidering av utbildningen är det ett modernare förhållningssätt och en vridning mot utbildningen i skydd mot olyckor (SMO), vilket var behövligt, anser Jeanett Grönwall.

– Intyget i den tidigare utbildningen att kursdeltagarna genomfört preparand på hemmaplan fungerade inte, kunskaperna var väldigt skiftande.

I den nya utbildningen ges två veckors grundläggande teori på utbildningsort innan praktik på hemmaplan, Förebyggande arbete har minskats, rib-are har sällan sådana uppgifter.

– Det fanns med i förra utbildningen med syfte att ge något tillbaka till den ordinarie arbetsgivaren, att brandmännen kunde bli brandskyddsansvariga eller liknande på jobbet. Men det tillvaratogs dåligt. Vi rökdyker inte men hanterar bränder på olika sätt, och jag tycker det har gjort kursdeltagarna mer fria i tanken.

Alla kurser utvärderas av deltagarna.

– De har saknat en del som vi behöver snickra till. Generellt får vi mycket bra betyg, det gäller hela utbildningen men främst kurs 2. Praktisk övning är det som uppskattas mest. Vad arbetsgivarna tycker är mer osäkert. Under kurs två har vi en besöksdag, men gensvaret har tyvärr varit lite dåligt.

Petter Wern från Bestorp i Östergötland, har varit brandman i tre år, men tycker ändå det var bra att börja med två veckor teori i Revinge.

– Teorin är en otroligt viktig bas. Sedan fick vi applicera den i praktik på vår station. Totalt sett får vi en otroligt bra utbildning. Vi ges tydliga ramar inom vilka vi måste tänka till, då ingen olycka är den andra lik.

Mattias Nirvén är färskare, anställdes i april i Örkelljunga.

– Det känns som man lär sig beprövade metoder som fungerar bra.

Regeringen sade under skogsbränderna i somras att fler brandmän ska utbildas. Samtidigt är rekryteringen ett känt problem. Petter Wern och Mattias Nirvén jobbar i räddningstjänstförbund, Östergötland och Nordvästra Skåne, och är väl medvetna om det.

– Först och främst är det svårt att hitta personer som kan söka eftersom man måste kunna inställa sig på fem minuter vid larm. Jag tror man behöver hitta fler motivationsfaktorer, exempelvis att kunna tillgodose sig kompetensutveckling utanför brandmannayrket. Men det är ingen lätt uppgift, säger Mattias Nirvén och fortsätter:

– Kanske att sjukvårdsutbildningen skulle kunna ge behörighet i andra sammanhang? Under utbildningen pratade vi om tanken att få skattelättnad för att undvika höginkomstskatt på lön från brandmannayrket. För att få en mer effektiv rekrytering behöver man nog även bli mer transparent och berätta om både krav, möjligheter och förutsättningar.

Petter Wern tycker det är en riskfaktor att det i stor utsträckning är upp till stationerna att rekrytera:

– Jag är helt övertygad om att det finns mycket kompetens i landet som räddningstjänsten inte kommer åt. Det saknas tydlighet i dels vad arbetet innebär och hur man skulle kunna lösa det i sin vardag, dels i vad det finns för fördelar med yrket. Om det enda visuella är den låga ersättningen, då förstår jag att många ser det som otänkbart att utföra yrket, säger han och fortsätter:

– Kan MSB ställa krav? Det handlar inte bara om att leverera utbildning, utan att få hela räddningstjänsten att fungera. Man kanske bör titta på om verksamheten ska ha en större statlig styrning för att få den mer lika över landet. Då skulle nog också kunskap från utbildningen spridas mer effektivt.