Första ISO-standard för räddningstjänst
Publicerad: 10 dec 2018 klockan 07:01
Av: Per Larsson
Senast uppdaterad: 01 jun 2021 klockan 11:54
ISO-standardisering för insatskort, utbildningsmanualer och märkning av nya fordon är klar.
– Det är förmodligen världens första och enda ISO-standard för räddningstjänst, säger Tore Eriksson, MSB.
Alternativa drivmedel för fordon blir allt fler, det innebär också olika risker och tillvägagångssätt vid räddningsinsatser i samband med trafikolyckor.
CTIF, internationell organisation för räddningstjänst där Tore Eriksson är ordförande, och SIS, Sveriges standardiseringsinstitut, har i flera år arbetat för standardiseringen. MSB deltar också aktivt i arbetet.
– De nya drivmedlen har varit drivkraften för att få igenom detta. Standarden ISO 17840 gäller alla nya fordon. Nu gäller det att utveckla användandet, säger Tore Eriksson.
Det innebär att tillverkaren ska stå för utbildningshandbok, insatskort och märkning av fordon. Märkning innebär bland annat att det framgår vilket drivmedel fordonet har, hur det görs strömlöst, hur krockkuddar avaktiveras och att märkning placeras där åtgärder ska göras.
– Jag tror vi så småningom kommer se märkningen på registreringsskyltar.
Insatskort är också väsentliga för att räddningstjänsten ska kunna arbeta säkert.
– Speciellt viktiga är de för personalbilar. Avsikten är att samla ihop alla insatskort och göra dem tillgängliga på en webbsida, min målbild är att insatskorten ska kunna laddas upp i mobiltelefonen.
I Belgien har det redan tagits beslut om att införa ISO-standard på alla befintliga bussar.
– För alla passagerares säkerhet inför vi standarden, det gäller på alla bussar i hela Belgien, sade säkerhets- och inrikesminister Jan Jambon när beslutet offentliggjordes.
Beslutet innebär att alla bussar märks upp utvändigt, synligt ur en mängd vinklar, med information om vilken typ av drivmedel fordonet använder. Kravet riktas till alla transportföretag.
– Det är givetvis viktigt att något land visar vägen, vid mötet i Belgien var 17 länder närvarande, säger Tore Eriksson som hoppas att det belgiska initiativet får spridning.
Hur är det lämpligt att gå tillväga i Sverige?
– Jag tror det är bäst att börja lokalt, att man lanserar det hos lokala bussbolag.