Erfarenhet

Brandman allvarligt skadad vid villabrand

I mitten av april skadades en brandman allvarligt, och ligger fortfarande kvar på sjukhus, efter en insats mot en villabrand, strax utanför Ljungskile i Bohuslän.

Bild på husgaveln där olyckan skeddeOlyckan inträffade när ett takutsprång rasade ner på brandmannen som arbetade på en skarvstege utmed husets gavel.

Följden blev att brandmannen slogs av stegen, ramlade ner på marken och fick delar av brinnande takmaterial över sig.

I den olycksutredning som Anders Oskarsson vid Räddningstjänsten i Mitt Bohuslän (RMB) genomfört, reflekteras över tre större, viktiga områden:

  • riskbedömningar
  • användning av stegar
  • säkring vid stegarbete.

När insatser genomförs ska riskbedömningar göras, vilka ofta sker under stressiga och pressade förhållanden.

Ansvariga befäl har att göra bedömningar utifrån en situation där både plats, byggnader, omgivning och omfattning inledningsvis är oklara.
En pågående brand kräver ofta snabba beslut om åtgärder.

På grund av riskbilden hade denna insats övergått från invändig släckinsats till utvändig släckinsats.

Ingen i räddningspersonalen hade uppmärksammat risken med takutsprånget.
Bidragande var sannolikt att det var svårt att se på grund av rök och vattenånga från själva branden, samtidigt som det var relativt högt från marken.

Användning av stegar kan vara en förutsättning för arbete på en brandplats. Samtidigt finns det risker som är svåra att eliminera, exempelvis på grund av begränsat beslutsunderlag kring risker med byggnaders konstruktion.

Vid denna händelse arbetade man med utvändig släckning från skarvstege. Ett säkrare sätt hade varit att arbeta från ett högfordon (stegbil) eller motsvarande.

Anledningen till att detta inte skedde, var att det inte fanns utrymme för sådant fordon invid byggnaden. Det var också en smal väg fram och dessutom stod flera andra räddningsfordon stod i vägen.

Brandmannen på stegen var inte säkrad i själva stegen. Huruvida en stegpinne i sig håller som en säkring vid fall är oklart.

Stegpinnar testas genom att belastas med en vajer som spänns till motsvarande 450 kilos belastning.

Det är oklart vad som faktiskt hade hänt om brandmannen varit säkrad i stegen. Hade säkringen hållit, hade stegen vält?

ERFARENHETER

I utredningen belyses fyra viktiga erfarenhetsområden:

  1. Utbildningsplan i syfte att stärka personalens möjligheter att bedöma risker vid bränder i byggnader.
  2. Fordonsplacering för att i högre utsträckning använda högfordon och därmed begränsa användandet av vanliga stegar.
  3. Instruktion för arbete på stege i syfte att arbeta korrekt.
  4. Tekniska hjälpmedel som syftar till att förbättra beslutsunderlagen vid riskbedömningar, exempelvis drönare.

 

TAKTIKBOKEN

  • Taktikboken från 2015 (Linus Eriksson och Magnus Mattsson) belyser vikten av att bibehålla ett högt säkerhetstänk när insatsen övergår till eftersläckningsfas.
  • Riskerna kan ofta öka i takt med att tiden går, på grund av brandpåverkade byggnadsdelar i konstruktionen.
  • Sjustegsmodellen utgör därför en bra grund för operativt arbete, då den tydligt innehåller viktiga moment kopplat till riskbedömning.