Storbrand med litiumbatterier - dåligt skydd mot skadliga ämnen

En anställd gjorde släckförsök och lämnade sedan lokalerna. Övriga hade då redan utrymt.

Branden spred sig snabbt och totalt involverades ett 20-tal batterier i branden.

Branden var svårsläckt eftersom litiumbatterier alstrar eget syre när de brinner och därmed underhåller branden. Lokalen blev totalförstörd inklusive de bilar som fanns där.

Räddningstjänsten Storgöteborg (RSG) genomförde en olycksutredning med fokus på att inhämta erfarenheter från taktik och metodval som man använder vid händelser där litiumbatterier är utsatta för brand.

Enligt Volvos egna utredare gjordes en felkoppling i samband med testet av batteriet. Det resulterade i en kortslutning som medförde att samtliga celler i litiumbatteriet började brinna samtidigt.

Räddningstjänsten fick in ett automatiskt brandlarm från anläggningen och en anställd från Volvo ringde och konfirmerade att det brann.

Vid framkomst såg första enhet att det rök kraftigt från västra delen av byggnaden. De fick också veta att inga personer fanns kvar i byggnaden.

Rökdykning påbörjades och kommande styrkor fick i uppgift att trycksätta och ventilera den östra delen av byggnaden samt skydda byggnaden norr om branden.

Efter en stund började taket att sjunka, vilket resulterade i ett beslut att inget invändigt arbete fick ske.

Släckmetoden som valdes var att kontinuerligt påföra släckvatten med vattenkanon och dimspikar. Efter cirka 1,5 timme gav släckningsarbetet resultat och rökutvecklingen minskade. Efter ytterligare cirka 30 minuter var branden under kontroll och klockan 14.50 avslutades räddningstjänsten.

En del forskning inom området har genomförts i Sverige och andra delar av världen. Bland annat har MSB och FOI (Totalförsvarets forskningsinstitut) gjort en studie, "Nya risker för räddningspersonal vid bränder/gasning av batteripack hos e-fordon".

Studien gör några slutsatser som är intressanta:

• Alla bränder ger upphov till toxiska förbränningsprodukter och brand i e-fordon är inget undantag
• Det personliga skyddet i form av larmställ visar på låg skyddsgrad för identifierade förbränningsprodukter genererade från e-fordon.
• Flera ämnen visar på en god hudpenetrerande förmåga vilket sammantaget bör övervägas i riskbedömningen vid insatser i stängt utrymme som innefattar bränder och olyckor med e-fordon.

Studien är gjord i testmiljö men ger ändå en indikation på problemen. MSB arbetar även med en rapport som tar upp taktik och metodval vid bränder i litiumbatterier samt vilka medicinska åtgärder som behöver vidtas efter exponering.

I utredningens diskussion konstateras att insatsens genomförande gav ett bra resultat och att samverkan mellan räddningspersonalen och Volvos personal var mycket god.

Det konstateras också att riskbedömning gjordes samt att mål med insatsen gavs till personalen.

Det som inte framkom vid insatsen var att litiumbatterier kan avge skadliga ämnen vid brand, exempelvis fluorvätesyra och det finns kunskapsluckor inom RSG om bland annat taktik och metodval för de olika bränslealternativ som finns i trafiken idag.

Detta har belysts i utredningen efter branden i en gasbuss 2016. Delar av personalen på RSG har inte tagit del av den rapport från MSB och FOI som nämns ovan, den är relativt nysläppt (november 2016).

Troligen brann batterierna ut av sig själva. Enligt batteriexpert på Volvo går det inte att släcka involverat litiumbatteri, utan batteriet brinner ut efter cirka 45 minuter.

För att vara helt säker att batteriet blir helt släckt bör det sänkas ned i ett saltbad.

Utredningen konstaterar också att RSG ofta har garagebränder och det kommer att vara en stor utmaning att veta vilka bränsletyper som kan vara involverade i bränder.

Eftersom det är så svårt att riskbedöma bör högriskscenario alltid användas, tills något annat sägs.

Utredningen tar upp flera intressanta aspekter och lämnar ett antal förslag till åtgärder som återfinns här intill.

Erfarenheter

1. RSGs förmågegrupp bör ta del av MSB senaste studie "Nya risker för räddningspersonal vid bränder/gasning av batteripack hos e-fordon". Rapporten "Brand i moderna bilar" bör också tas del av när den är publicerad.
2. Det bör utredas vidare vilka akuta åtgärder som behövs om en person blir utsatt för berörda kemikalier eftersom bränder med litiumbatterier troligen kommer att öka. Behöver räddningstjänsten eller ambulansen ha motmedel akut på plats om en person blir utsatt för berörda kemikalier?
3. Tills förmågegruppen har studerat och fördjupat sig i brand i litiumbatterier och tagit fram riktlinjer bör RSG operativa styrkor vara extra uppmärksamma vid bränder i slutna utrymmen där litiumbatterier kan förekomma. Larmställen bör efteråt hanteras som kemiskt hälsofarliga och följa gällande instruktion "Tvätt och skötsel av larmställ", tills något annat sägs.