Rökdykare skadad - icke kompatibla system gav problem

En rökdykare fick luftstopp i slutet på insatsen och tvingades ta av sig andningsmasken i det rökfyllda trapphuset.

Rökdykargruppen saknade information om status på röklucka och brandgasspridningen i trapphuset. Detta gjorde att rökdykarna inte inledde sitt återtåg i tillräckligt god tid.

Den skadade fick rökskador och vårdades på sjukhus några timmar, men var åter i tjänst efter en vecka.

Insatsen omfattade sex olika rökdykargrupper med personalen från tre stationer vid två räddningstjänster.

Organisationerna som utförde rökdykningen använder icke kompatibla radiosystem.

Detta ger anledning att reflektera över händelseförloppet och rökdykarsituationen vid insatsen ur ett riskbedömningsperspektiv.

Ha samtidigt i åtanke att de yrkesmän som genomförde insatsen agerade i syfte att göra sitt bästa utifrån den situation de befinner sig i.

Rökdykarinsatsen i sammandrag

Nacka anlände först. När rökdykning påbörjades (NA1) försökte styrkeledaren i entrén öppna rökluckan.

Katarina anlände och fick i uppgift att söka av trapphuset våning 9-12 med rökdykare (KT1). De noterade då att trapphuset var rökfyllt hela vägen ned till entréplan.

Katarinas personal fick även i uppgift att öppna rökluckan, vilket inte lyckades.

NA1 fann en person i lägenheten och påbörjade livräddning. Deras rökdykarledare tog över livräddningen och förde personen ner genom trapphuset utan vetskap om att det var rökfyllt.

Rökdykarna gick in i lägenheten igen där en av dem snart fick dra reservluftsventilen. Det meddelades två gånger via radio innan rökdykarledaren uppfattade och beordrade reträtt.

Rökdykarna lämnade lägenheten och kom ikapp rökdykarledaren på våning 7 dit även Katarinas rökdykare hunnit. Där fick rökdykaren som dragit reserven luftstopp. Han tog av sig masken och sprang ner genom trapphuset för att nå rökfri miljö.

Ingen av Nackas rökdykare var i det här läget medveten om att hela trapphuset var rökfyllt. En av Katarinas rökdykare uppfattade situationen och följde efter den nödställde rökdykaren, kom ikapp denne på våning 5 och tog in honom i luftslussen vid hissarna där miljön var marginellt bättre.

Nackas rökdykarledare lämnade över livräddningen åt den kvarvarande rökdykaren från Katarina och sprang tillsammans med Nackas andre rökdykare efter sin nödställde kamrat till plan 5 där de tillsammans med Katarinas ena rökdykare tog hissen till entréplan.

Katarinas andre rökdykare, som nu ensam utförde livräddning, kände sig nödgad att ta hissen ner med den nödställde.

Viss frustration rådde bland rökdykarenheterna på grund av de kommunikationssvårigheter som uppstått med två olika radiosystem. Det medförde oklarheter kring vad som hade utförts.

Med anledning av att det uppstått ett slangbrott på plan 9 vid rökdykningen beslutades att släckangrepp i lägenheten fick vänta. Katarina fick i uppgift att sätta in en ny rökdykargrupp (KT2) att söka av trapphuset från våning 9-12.

Nacka satte även de ihop en ny rökdykargrupp (NA2) och fick i uppgift att söka av våning 1-9 samt laga slangbrottet.

NA2 mötte KT2 och de upplevde det problematiskt att samtala eftersom de behövde ropa genom maskerna till varandra när det inte gick via radio.

NA2 fick som avslutande uppgift att öppna rökluckan och lyckades snart.

Tyresö satte även in en rökdykargrupp på tre man (TY1) för att på våning 9 ersätta den trasiga slangen, när slangen bytts gled den ner i trapphuset (grenröret hade inte blivit fastsatt under det tidigare slangutlägget). Beslut togs att i stället att koppla upp sig mot stigarledningen.

Katarina fick i uppgift att med ett tredje rökdykarpar (KT3) släcka lägenhetsbranden en stund senare. Miljön i trapphuset hade förbättrats eftersom rökluckan öppnats och fläktar ventilerade trapphuset. Efter tio minuter var branden släckt.

Artikeln baseras på två utredningar utförda av Södertörns brandförsvarsförbund och Brandkåren Attunda.