Kunskap behövs – inte regler

Arbetet med regeringsuppdraget att förbättra svensk krisberedskap efter skogsbranden i Västmanland är inne i slutfasen. I mitten av september hölls ett webbseminarium där det redogjordes för arbetsläget. Det 20-tal utvärderingar som gjorts efter branden har gåtts igenom. Det har bjudits in till workshopar och i början av sommaren hölls en hearing .

– Hearingen var lyckad och en lärdom från den är att det är lätt att ha starka önskemål i detaljer och lite diffust att man vill revolutionera hela systemet. Det är betydligt svårare att vara konkret om vad som ska göras, vem ska göra det och vinsten med det, säger Jan Wisén.

Grundprinciperna för krisberedskapen har diskuterats och ifrågasätts inte minst av regeringens utredare Aud Sjökvist.

– Handlingsprincipen som Aud Sjökvist föreslog finns i Danmark. Både Danmark och Norge har en tydlig samverkansprincip medan vi stoppat in den i ansvarsprincipen. Det vi funderar på, är den lite gömd där? Är det därför det inte har slagit igenom att man utöver sitt eget ansvar också har ett ansvar att se till helheten och samverka med andra aktörer? Skulle vi tjäna på att bryta ut den till en egen princip? säger Johan Gert, MSB.

När det gäller inriktning och styrning har man tittat på vilken effekt Lagen om skydd mot olyckor, LSO, haft.

– Efter tio år med LSO kan vi konstatera att den inte har lett till ett tydligt trendbrott vad gäller olycksutvecklingen. Det vi hör är att de nationella målen är diffusa och svårtolkade. Beskriva förmåga är inte så lätt och då blir handlingsprogrammen spretiga vilket gör tillsynen svår. Både länsstyrelsens och MSBs tillsyn betraktas som uddlös, säger Anders Fridborg.

Aktörerna efterlyser bättre kunskaper och bättre definierade begrepp. Det som inte efterfrågas är mer regler.

– Om nationella mål ska behållas som styrform bör de kompletteras med mer vägledning och stöd, särskilt kring i grunden politiska begrepp som tillfredsställande och likvärdigt, effektiv, tillräcklig och godtagbart.

De gemensamma grunderna för samverkan och ledning vid samhällsstörningar blev klara vid årsskiftet och implementeras just nu. Det har kommit många kommentarer och frågor kring dessa, bland annat att de inte tagit hänsyn till erfarenheter från skogsbranden.

– Skogsbranden är en typ av händelse där de är tänkta att fungera. Därför har vi lagt ett uppdrag på FOI för att se om de är tillämpliga och om det behövs kompletteringar, säger Johan Gert.

En annan sak som diskuterats efter skogsbranden är behovet av ett nationellt ledningssystem.

– Vi behöver en gemensam beskrivning av vad som menas med nationellt ledningssystem och har bett FOI göra en översiktlig beskrivning så vi får nåt att diskutera utifrån.

Vid en workshop efterfrågades ökad kunskap om krisberedskapssystemet.

– Det verkar som om många aktörer är osäkra på hur det är tänkt att fungera. Man kan sin egen verksamhet men inte hur andra fungerar och hur samverkan ska ske. När vi ställde frågan om det är regler, ekonomi eller kunskap som styr räddningstjänstens verksamhet så blev svaret traditioner och gissningar, säger Anders Fridborg.

Räddningstjänsten efterfrågar en mer ensad nomenklatur och arbetsmetoder för nationell ledning. Däremot inte en nationell räddningsledarresurs som kommer ut och tar över.

Genom skogsbranden testades krishanteringssystemet och gav ett utmärkt tillfälle för lärande och utveckling.

– Det gäller att vi lärt oss på systemnivå ner till individnivå. Vi hälsade på hos våra nordiska grannländer för några veckor sedan och där slogs jag av att Finland verkar lära sig av både våra övningar och våra inträffade händelser i mycket högre grad än vi själva lyckas med, säger Anna Johansson, MSB.

Arbetsgruppen kommer att "stänga in sig" för skrivarbete under oktober. Den 29 januari ska uppdraget lämnas till regeringen men därefter vidtar beredningar och remisser vilket kommer att ta tid.

– Därför är det viktigt att man inte sitter och väntar på vad som ska komma. Det vi i vårt arbete sett lyftas fram är mer kunskap om krisberedskapssystemet, mer utbildning och mer övning. Det är sånt som man kan börja med redan nu och inte avvakta vad regeringen kommer att säga, säger Jan Wisén.

Uppdraget ger stor frihet men man kommer inte att föreslå ett nytt krishanteringssystem.

– När man kokar ner de synpunkter vi fått handlar det inte om att vända upp och ner på hela systemet utan att utveckla det system som finns. Vi tror inte lösningen är att rita nytt utan göra justeringar och öka kunskapen, säger Jan Wisén.

Läs mer om regeringsuppdraget på sidan 28.