Bättre utvärdering med amerikansk metod

– Jag tror det blir bättre kvalité på utvärderingarna. Utmaningen är att ta hand om resultatet, säger Elisabeth Samuelsson, Uppsala brandförsvar, som deltar i ett pilotprojekt.

Metoden kallas AAR – after action review, eller insatsgenomgång – och är amerikansk. MSB håller nu på att skruva på en modell som ska passa för svensk utryckningsverksamhet.
Slutmålet är att erbjuda dokumenterade metoder, verktyg och utbildningskoncept. Först ut att prova modellen är några räddningstjänster.

– Vi strävar efter att även få med polis, ambulans och SOS Alarm. Polisen är intresserad och vill delta till hösten och SOS Alarm är redan med på ett hörn. Men vi har valt att börja i det lilla för att se om det passar svensk struktur, säger projektledaren Anneli Toth, MSB.

Syftet med AAR är inte att belasta med ytterligare en uppgift, snarare att ge en smidig modell för att genomföra utvärderingar av insatser och övningar på ett systematiskt sätt för att underlätta lärande och utveckling.

– AAR är en guide för hur man kan gå till väga, inte en mall för hur man ska göra. Varje situation är ju unik. Ibland fungerar det på ett sätt att göra AAR, ibland på ett annat, säger Toth.

Hon tror att metoden gör nytta redan under insats.

– Min övertygelse är att när man jobbar med AAR och vet vad man ska reflektera över vid hemkomst, då används det redan när man åker ut på larm.

Huvudpoängen är att ha dialog och tillsammans bygga en gemensam karta över händelsen.
– Ingen kan ha helhetsbilden.  Vi har olika bilder, tar in information olika, minns olika saker och har olika erfarenheter och världsbilder att sortera upplevelser i. Och det är viktigt att fokusera på vad som gjorts, inte på vem som gjort det.

Tre räddningstjänster – Medelpad, Höör-Hörby, och Uppsala – deltar i pilotprojektet. Uppsala har hunnit längst, och brandingenjör Elisabeth Samuelsson tror på metoden.

– Den är vettig och logisk. Jag tycker det är en jättebra metod för mindre och medelstora insatser, det har fungerat både vid insatser som gått bra och mindre bra. Vid större insatser tror jag däremot att man får göra arbetet sektorsvis, det blir svårt att greppa annars. Ett vinnande koncept kan vara att använda metoden efter övningar, då får man in arbetssättet i ryggmärgen.

Hur lång tid tar det att göra en genomgång enligt metoden?

– Runt en timme. När man är van metoden behöver man inte slaviskt gå steg för steg utan kan hoppa fram och tillbaka för att effektivt beta av olika moment. Själva redovisningen bör vara enkel att ta till sig. Många gånger är nog några power point-sidor mer effektiva än en rapport. Vi vill utveckla, inte inveckla.

AAR-metoden är indelad i fyra steg. MSB har lagt till ett femte steg som handlar om hur lärdomarna ska spridas och vilka som kan ha nytta av dem.
– Det steget kan inte MSB lösa åt oss. Hur organisationen ska ta hand om och föra kunskapen vidare internt måste vi lösa själva och det ser olika ut i olika räddningstjänster. Här får nog alla uppfinna hjulet. Och gör vi det tror jag också vi blir mer motiverade att fortsätta utvärdera våra insatser. MSB har en viktig roll att sprida erfarenheter av nationellt intresse, säger Elisabeth Samuelsson.

Hur ser det ut om ett år?
– Då tror jag vi använder metoden i samband med övningar och allt oftare efter insatser.

Ulf Jacobsén, Nerikes Brandkår, som testat AAR lite på egen hand, är också positiv:

– Det blir diskussion om det som ska diskuteras. Och jag gillar tanken på ett enkelt instrument för att redovisa istället för att skriva en rapport.

I ett andra steg, som beräknas påbörjas under året, ska MSB studera hur AAR-metoden kan användas för gemensamt lärande vid samverkans–insatser och övningar.

– Den lärmetodik som polis, ambulanssjukvård och Trafikverket använder ska kartläggas. Vi ska också göra en pilotstudie för att testa metodik vid trafikolyckor, säger Anneli Toth.

Olle Uhlman, konsult i projektet, tror metoden ger ökad effektivitet, inte bara för insatser utan även ekonomin.

– Det finns stora räddningstjänster som lägger 30 miljoner om året på utbildning. Hur mycket kan de spara genom att vara effektivare? Metoden förutsätter samtidigt ett ledarskap som bygger på tillit och respekt och som efterfrågar medarbetarnas kunskaper och erfarenheter.

Norskt intresse för metoden

MSBs systermyndighet i Norge, DSB, och norsk räddningstjänst har visat intresse för arbetsmetoden AAR och börjat samarbeta i projektet.

En orsak till intresset är en förstående lagändring som ställer krav på utvärdering och erfarenhetsåterföring.

– Vi ska använda metoden i träning av operativ ledning. Vi börjar där, så småningom måste det med på insatser, säger Nicklas Hellstrand, Oslo Brandvesen.

Kollegan Jens-Erik Lauritzen tror AAR-metoden öppnar för bättre samverkan:
– En person kan inte ha helhetsbilden. När personer som varit på en insats pratar med varandra efteråt kan det ibland verka som de varit på olika insatser. Vi måste förstå att vi är olika, när vi förstått det kommer vi närmare samverkan, säger han.

Fakta/AAR-metoden

• After Action Review har använts sedan 80-talet inom försvaret och räddningstjänsten i bland annat USA, Kanada och Australien.
• All inblandad personal i en insats ska på ett enkelt sätt stimuleras att tillsammans reflektera över vad som gått bra eller mindre bra och själva föreslå lösningar.
• Metoden är indelad i frågeställningar i fyra steg:

1. Vad förväntades inträffa och hur såg ursprungsplanen för insatsen ut?
2. Vad var det som faktiskt hände?
3. Varför hände det?
4. Vad kan vi göra för att lyckas bättre nästa gång?

I det projekt som MSB leder har ett femte steg lagts till. Det handlar om hur erfarenheterna ska spridas vidare och vilka som har nytta av att få ta del av dem.