Stockholm behöver fler deltidsbrandmän

VAXHOLM
– Vi har fått lösa beredskapen dagtid i Vaxholm med tre heltidsanställda under dagtid, säger Christer Ängehov, tillförordnad brandchef.

Han konstaterar att utifrån riskbilden är det inte befogat med heltidsanställd personal i Vaxholm. Resursen kostar runt 1,6 miljoner om året, men i dagsläget är det enda möjligheten att lösa beredskapen.

– Det finns planer på att flytta brandstationen, och kanske kan det underlätta rekryteringen. Ambitionen är att vi ska deltidsstyrka dygnet runt.

För Storstockholm kan det bli aktuellt med fler deltidsstyrkor i takt med befolkningsökningen i regionen. Skälet är att antalet invånare i regionens glesbygd, framförallt skärgårdsöarna, ökar. Det kan komma att behövas brandstationer där det i dag inte finns några.

– Länet växer med 40 000 invånare om året, det förtätar vår glesbygd. Skärgården får fler bostäder och vi måste anpassa oss till situationen.

En deltidsstation är på gång på Djurö. Tanken är att brandförsvaret ska dela lokal med Kustbevakningen, Sjöräddningen och Sjöpolisen, vilket öppnar för nya samarbetsformer.

– Det kan bli möjligt att Kustbevakningens båtar kör ut våra styrkor på öarna i samband med räddningsinsats. Min uppfattning är att blåljusorganisationerna kan samverka mer.

Krav på rökdykarkompetens i Vaxholm och i framtiden på Djurö ska diskuteras, så även fyskraven.

För nyinflyttade är det kanske inte självklart att engagera sig i en lokal räddningsstyrka. Men Storstockholm ska jobba med det lokala engagemanget på öarna och det kan bildas fler brandvärn.

– Vi har sneglat på ett avtal som räddningstjänsten i Åbo har med lokala öföreningar.

Där förses lokala brandvärn med fordon och annan utrustning, ges utbildning och har viss ersättning vid utryckning. I gengäld förbinder sig värnen att ett visst antal brandmän ska rycka och ska till 90 procent leva upp till det. Om värnet inte klarar att hålla avtalet kommer förutsättningarna ses över.