Rislykta antände hus

I vissa delar av Sverige har det blivit populärt att fira nyår och andra högtidliga tillfällen genom att skicka upp lysande lyktor av rispapper i luften.

Farkosten fungerar som en enkel typ av varmluftsballong. Den får sin lyftkraft av värmen från en klump bränsle som är doppad i vax eller liknande och hänger i en ställning under ballongens öppna nederdel.

Bränsleklumpen brinner med decimeterhöga lågor och brinntiden kan uppgå till upp till 20 minuter eller mera.

I Thailand och andra asiatiska länder symboliserar en sådan lykta en avliden människas själ. Man är alltid noga med att släppa upp den från havsstranden en stund efter solens nedgång. Då gör landbrisen att den förs utåt havet och bort ifrån land.

Att släppa iväg en luftballong med brinnande bränsleklump över bebyggelse innebär naturligtvis en stor brandrisk.

Strax efter tolvslaget på nyårsnatten såg några nyårsfirare hur en lysande rislykta kom seglande med vinden.

Plötsligt lossnade den brinnande bränsleklumpen från sitt fäste och föll ner på taket till ett en och en halvplanshus av trä.
Lyckligtvis var taket täckt med tegel men de kunde se hur bränslet fortsatte att brinna och att det tog eld i en vindskiva av trä. De larmade genast räddningstjänsten.

Under väntetiden försökte de bekämpa lågorna genom att kasta vattenfyllda plastpåsar mot brandhärden. Det lyckades över förväntan.

Brandmännens uppgift blev därför bara att resa en stege och noga undersöka så att det inte fanns någon kvarvarande glödbrand någonstans under tegelpannorna. En värmekamera var till god hjälp för detta.

När branden var släckt försökte brandmännen leta reda på resterna av lyktan. Det misslyckades. Förmodligen hade den seglat vidare en bra bit med hjälp av den varma luft som den redan innehöll. När bränsleenheten ramlade av blev ju lyktan plötsligt betydligt lättare och kunde hålla sig svävande en avsevärd sträcka.

Kommunens räddningstjänst lät köpa in två rislyktor för att göra egna flygförsök och försöka bedöma riskerna med att släppa iväg en varmluftsballong med en öppen eld ombord.

Rekommendationer återfinns på räddningstjänstens hemsida. På central nivå arbetar såväl Konsumentverket som MSB med att samla information för att eventuellt kunna utfärda föreskrifter.

Sökningar på nätet visar att det finns ett stort utbud av olika lyktor. De benämns på olika sätt; Rislyktor, Svävande lyktor, Thai-lyktor, Kinesiska lyktor, Khom Loy, mm. De består av en säck av tunt rispapper med en tunn ram av ståltråd eller bambu runt halsen
Brännarenhetens utförande eller fastsättning vid rispapperspåsen kan variera beroende på fabrikat och modell.

Vid kontakt med Transportstyrelsen framkom att de nyligen infört ett nytt regelverk beträffande obemannade raketer och utsläpp av föremål i luften (TSFS:110) Enligt författningssamlingen krävs särskilt tillstånd av Transportstyrelsen om man befinner sig närmare en flygplats än 10 kilometer eller om lyktan stiger högre än 400 meter.

Vem som sände iväg den eldfängda luftfarkosten har inte gått att fastställa

Artikeln bygger på en rapport av Lars Brolin och Per-Erik Nilsson, Norrhälsinge Räddningstjänst.

Erfarenheter

• En ballong med brinnande last kan naturligtvis vålla brand där den landar. Att släppa iväg den över bebyggelse eller lättantändlig vegetation innebär ett stort ansvar.
• Gemensamma regler och rekommendationer bör utarbetas för hela landet.