83 procent lägger ansvaret på räddningstjänsten

Tjugofyra7 frågade landets räddningstjänster: vem eller vilka ansvarar för tillstånd och tillsyn av brandfarliga och explosiva frågor i er kommun?

146 av 290 kommuner (50 procent) medverkade. Svaren gav följande resultat:

83 procent har lagt hela uppdraget på räddningstjänsten, såväl tillstånd som tillsyn av brandfarliga och explosiva varor.

15 procent anger att byggförvaltning eller miljö- och byggnadsförvaltning hanterar tillstånd, räddningstjänsten utför tillsyn.

2 procent låter miljö- och byggförvaltning ansvara för alla tillstånd och tillsyn av explosiva varor, räddningstjänsten sköter tillsyn av brandfarliga varor, alternativt att ansvarig för tillsyn av explosiva varor inte är utsedd än.

I enkäten tar kommunerna upp förändringar i lagen som ställt till problem eller orsakat frågor.

Hetarbeten kan sägas vara en het fråga.

Det finns förbud mot hetarbeten vid anläggningar där brandfarliga varor lätt kan orsaka brand (exempelvis bensinmackar), men det uttrycks nu lite annorlunda.

Tidigare beviljade räddningstjänsten undantag från förbudet (hetarbetstillstånd) när det var nödvändigt.

Numera behöver inte undantag från förbudet begäras. Den som ansvarar för hanteringen ansvarar också för att riskerna för olyckor minimeras innan hetarbeten utförs. ”Hetarbetstillstånden” har ersatts med en skyldighet att samråda med tillsynsmyndigheten om det behövs vid avvikelser från normal hantering.

– Vi är inte helt övertygade om att uppmjukningarna kring heta arbeten i förbudsområden är rätt väg att gå, men det lär framtidens olycksstatistik ge svar på, säger Daniel Haarala, räddningstjänsten Skellefteå.

Varför är krav på tillstånd borta? är en återkommande fråga och det framhålls att ansvariga för anläggningar är osäkra på att göra egen bedömning.

Det upplevs att ansvaret har flyttats.

– Ansvaret låg även tidigare hos verksamhetsutövaren. Den som hanterar varorna är skyldig att vidta de åtgärder som behövs ur brand- och explosionssynpunkt. Det är logiskt att detta gäller även vid avvikelser från normal hantering, säger Patrik Perbeck enhetschef för brandskydd och brandfarlig vara på MSB.

När behövs samråd?

– Framförallt om riskerna vid hanteringen är stora eller om verksamhetsutövaren saknar egen kompetens och erfarenhet av att hantera riskerna. Det här är något man får behovspröva.

Det finns också frågor om rutiner för hur samrådet ska genomföras.

– Det kan ske skriftligt, muntligt eller genom besök på plats. Omständigheterna bör vara styrande. Det är lämpligt att såväl verksamhetsutövaren som tillsynsmyndigheten för minnesanteckningar så man vet vad man kommit fram till i samrådet.

MSB hade informationsträffar och seminarier i samband med att lagen trädde i kraft. Det får man bra betyg för, förutom att flera saknade information kring brandfarliga varor.

– Vi koncentrerade oss på förändringarna i lagen och på explosiva varor eftersom det var en verksamhet som flyttades över från polisen och är ny för kommunerna. Ansvaret för brandfarliga varor fanns sedan tidigare i kommunerna, så kunskapen om hanteringen bör finnas internt.

En återkommande synpunkt på lagen är inte oväntat att den genomfördes för snabbt och att kommunerna inte hann förbereda sig. Datumet tidigarelades dessutom en månad. Skäl till det var att Sverige riskerade kraftig ekonomisk bestraffning från EU.

Noteras ska att 40 av 141 kommuner som svarat på enkäten hittills inte upplevt några problem eller frågetecken.